Detta är BP:s bensinstation på Kristianstadsvägen. Bensinstationen ägdes från början av 1950-talet av Gustav Andersson.
Han hade tidigare varit chaufför hos Nya Järnboden, som låg vid mejeriet.
Gustav Andersson Överlät sedan macken till en som hette Levin. År 1965 övertog Agne Hansson stationen och hade den själv i 3 år, varefter han blev kompanjon med Claes Albrektsson, ett kompanjonskap som varade i 11 år.
Efter dessa år övertog Claes Persson Agne Hanssons del i bensinstationen.

Efter Claes Persson blev det Stat Oil, som varade i ett antal år. På slutet enbart obemannad kort-station. Byggnaderna började rivas i januari 2013, och i skrivande stund december 2014 är det fortfarande inget byggt på rivningstomten.

Gustav Andersson fyller bensin i en dunk.

Esso på Storgatan, som en gång i tiden drevs av Hörby Taxi.

Gamla Torg. Bensinstationen framför Kjellkvist hade Anders ”Vettu” Nilsson.

Den bemannade Stat Oil stationen har blivit automattank
© Foto: 2013

© Foto: 2013

I januari 2013 började man riva Stat Oil stationen. Området skall nu istället användas för bostadshus. © Foto: 2013

Skåp, hurtsar, väggskivor, armaturer och mycket annat tas som vanligt inte till vara – allt skickas ner i en container.© Foto: 2013

Alla tankar måste bort och marken skall saneras. © Foto: 2013

Rivningen fortsätter. © Foto: 2013

Några dagar senare. 30 jan 2013. © Foto: 2013

Inte mycket kvar. 30 jan 2013. © Foto: 2013

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Frivilliga brandförsvaret samlade för en gruppbild framför
Hörbys brandstation.

Brandspruthus

Året är1981.
Bron över Hörbyån vid vårdcentralen skulle breddas, och därför låg huset pyrt till.
Det blev ett uppdrag för brandkåren. Istället för att släcka så fick man så att säga tutta på.

Foton: © Roland Pedersen.

Här en gammal trotjänare, nu som pensionär.
Vid ratten Bengt Andersson.

Året 1982.
Bilderna är tagna strax innan flytten till nya stationen. Flytten ägde rum den 1/6 och invigningen den 3/9 1982.
Foto: © Roland Pedersen.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Sven Thorssonska fastigheten. I april 1878 öppnade Sven Thorsson spannmålsaffär i denna fastighet. Senare övertog Carl Lindkvist fastighet och rörelse och därefter Sven Lindkvist.. Kontorslokalerna fanns i gavelsidan och på 1940-talet hette personalen Sture Ramberg, Carl Gustavsson, Blenda Paulsson. På lagret fanns Olof Andersson och Nils Andersson.

Huset byggdes av Sven Thorsson. 7 april 1878 öppnade han spannmålsaffär här. Hus och rörelse övertogs sedan av Carl Lindkvist. På 1930-talet övertogs det av sonen Sven Lindkvist. I mitten av 1950-talet övertog Hörby Köping fastigheten.

Butik med tyger och gardiner, men var i Hörby?

En stolt arbetare på Skånska Lantmännens lokalförening poserar för fotografen. Karl Nilsson heter mannen på bilden.

"Rondellens blomsteraffär". Kanske omkring 1928?

Hörbyån. I byggnaden längst till vänster har byns första järnhandel funnits.

N. A. Mårtenssons pappershandel. Detta var utan tvivel en av de handlarna som annonserade mest.

Mårtenssons pappershandel. mer om Mårtenssons pappershandel hittar du här.

Spritbolaget i Stora hotellet. Disponenten hette på 1930-1950-talet Oskar Andersson. Biträden har varit Ester Frank-Henriksson, Gerda Haglund, Sven”bränvin” Nilsson och Gunnar Nilsson med fru.

Den här damen är en välkänd profil för många Hörbybor. Betty Svensson har nämligen sålt glass till många Hörbybor under varma och sköna somrar. På torsdagar sålde Betty Svensson karameller. Hon arbetade också som skolstäderska.

Texten på skylten ovanför dörren: N AUG LEIJON

Året var 1943. Ute i Europa rasade världskriget. Här hemma var det inte värre än att hela personalen på P&G kunde ta en paus i solen för att låta fotografen få den här bilden. Fler än så var vi inte då. Lastbilen var en Volvo, givetvis med gengasaggregat. P&G fanns inte i Hörby på den tiden, men väl idag, så vi tyckte bilden platsade här ändå.
Källa: P&G, nytryck av gammal bild.

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1922.

A. W. Sjöbergs mattaffär på Nygatan.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Anna Månssons Café. Möjligtvis omkring 1928.

Konditori Anna Månssons Trädgårdsservering.

Storgatan. Anna Pålssons café. Näste ägare var Viktor Nilsson och då hette caféet ”Fenix”. Omkring 1954-1955 ägdes caféet av Henry och Dagmar Hansson. Siste café ägaren var troligen Göte Feuk.

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1939.

Hörby på 1930-talet. Två unga Hörbydamer poserar utanför en fastighet som inrymmer matsal och café. Huset låg där ICA och Plens finns nu.

Sykurs på Björks Café omkring år 1930, anordnad av Husqvarna symaskinsfabrik. Deltagarna fick lära sig brodera hålsöm, bottensöm och även klädsömnad.

Nygatan, fastigheten Nygatan – Prostgatan ägdes av slaktare Ericsson. Café och Konditori Svea drevs av Ester och Edith From, som sedermera flyttade till Gamla Torg. 1931 övertog Ebba Cederström Café och Konditoriet. Axel Perssons sadelmakeri fanns i källaren.

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1923.

Nygatan – Prostgatan.
• Slaktare Erikssons fastighet.
• Ebbas Kondis tidigare Sveas konditori.
• Axel Perssons sadelmakeri.
• Folke Rosvall arbetar på bilen

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1957.

Nygatan med Kjälls fotoaffär t.v. Nästa hus är Palms Hattar och Mössor samt Palms Conditori och Café. Efter korsningen med Ernst Ahlgrensgatan syns Fotocentrum. De två första husen revs hösten 1970. Foto: Postum Lennart Persson

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1957.

Se utförlig presentation av Conditori, Cafeér och Bageri

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Ekeboda, sista huset på vägen mot Karnas backe.
Foto: Edvard Nilsson.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

”Ernst Ahlgrensgatan sedd från Nya Torg mot väster.” Fastigheten på höger sida, ser man först Lindbergs rakstuga. Det var Lindbergs fader, som lärt sig yrket under sin rekryttjänstgöring i Revinge. Han återvände till Hörby och öppnade rakstuga 1899, det som sedan blev A. W. Sjöbergs Manufakturaffär. Lindberg flyttade efter något år längre upp i gatan och öppnade salong i egen fastighet.
I fastigheten efter Hörnhuset bodde stenhuggare Bengtsson. I fastigheten därpå bodde fotograf  Lindstedt, som avled 1929 och efterträdes av fotograf Lisa Jonsson.
Se mer text under rubriken: Fotografer i bygden.

På 1920-talet bodde här fotograf Lindstedt. Han efterträdes av Lisa Jonsson, som i sin tur efterträddes av Anna Tykesson. Siste fotografen i huset var Ester Göransson.
Därefter användes huset av A. B. F. i Hörby. I slutet av 1900-talet fanns här en butik med kontorsmaskiner och pappersahandel.
Här finns lite oklarheter om vilka fotografer som avlöste varandra, och vilka tidsepokerna var.
Se mer text under rubriken: Fotografer i bygden.

Lindbergs frisersalong. Början på 30-talet. På trappan står Lindberg med dottern Ruth som var hårfrisörska.

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1947.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Victoria Benedictssons, alias Ernst Ahlgrens  bokar, som inte ligger i Ernst Algrensparken utan i parken vid hennes hus på Råbygatan.

Närvarande familj vid avtäckandet av Victoriabysten den 22 juli 1938 i Hörby. Från vänster: Okänd, Uno Benedictsson (styvson), Matti af Geijerstam (styvdotter), Stellan Benedictsson (Unos son) och Åke Benedictsson (Stellans son).

Deltagare vilar ut i parken där Victorias staty står.
Från vänster: Dir. I Säfstrand, frih., Ramel, fru M. af Geijerstam, friherrinnan Ramel, fru dir. Ivar Säfstrand, f. postmäst U. Benedictsson och Revisor S. Benedictsson. Sittande på armstöd: Åke Benedictsson.

I Ernst Ahlgrensparken avtäcktes år 1938 en staty av Ernst Ahlgren, Victoria Benediktsson. Initiativtagare till denna staty var b1.a. musikdirektör Ivar Säfstrand. Statyn gjordes av Jonas Fröding.

Victoriastatyn finns än i Ernst Ahlgrensparken, men tyvärr är texten idag oläslig.
Foto 2013: © Fred Lundberg.

  Victoria Benedictssons egen hemsida

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Vid Flustret. Från vänster: kamrer Lysell, Maria Lindkvist född Thorsson, Sven Lindkvist, Irene Lysell och längst till höger grosshandlare Karl Lindkvist.
Årtal okänt.

Flustret som tillhörde Grosshandlare Carl Lindkvist, Hörby valskvarn, och som ligger där vid ån än idag. Fastigheten har även används som scoutstuga och idag finns en fiskeklubb där. Det staket å taket, med flaggstång som inramade en terrass finns ej kvar. Likaså har gavelfönstret ersatts med en altandörr. Årtal okänt:

Texten hämtad från Henry Olssons bok "Berättelsen om Hörbys förvandling under de senaste 150 åren". Vi har fått rätten av Elsi Olsson, som har upphovsrätten idag att publicera text och bilder från boken. Där det inte krockar med annans upphovsrätt.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Gamla och nya bron

På 1950-talet insågs att förbindelsen med Hörbys Söder behövde förstärkas med en bättre bro än den skrangliga fackverksbron vid Nygatan, även om man ännu inte insett att den gamla stenbron inte heller kunde hålla för modern biltrafik. Under mer än ett års tid omkanaliserades ån medan man byggde den nuvarande gjutna, armerade betongbron (bild efterlyses). Den verkligt Nya bron skulle alltså möjliggöra huvudvägen till Söder och söder därom, inte Ystadsvägen efter att Gamla bron, som befarades skramla sönder, blev avstängd för biltrafik i modern tid.
Text: © Leif Blumenau.

Nya bron med kyrkan, 2016. Foto: ©  Leif Blumenau.

Gamla och nya bron, Hörby söder.

Parti av ån

Parti av ån

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Gamla Torg med Jordbrukarbanken. Årtal okänt.

Leif berättar
Bortom Scan, se skylten till vänster, var Hörby Mejeriers Mjölkaffär. På den tiden fanns ju inte varken Tetrapak eller Purepak och ett av de dagliga ärenden bestod i att komma dit med mjölkspann i hand som dem sen fyllde på modernt sätt via en kran i väggen. Skulle gissa det är slutet på 40talet om man kan gissa på att det är försäkringsman Bornhages 1942 års modell Dodge, en rätt så ovanlig bil, som står där utanför banken, mitt emot Resia. Bilen gick i arv till min gode vän, hans son Bengt, sedermera med antaget efternamn Ask. På hörnet med Västergatan var Svensons Järnaffär som ju hade Fleichmans modelltåg gentemot Märklin hos Tolden. Sonen Stephan, som var en utmärkt ishockeyspelare på min tid, sedan köpte mina föräldrars fastighet, där Beklädnadsmagasinet var, vid Nya Torg, och öppnade affär med Elektrisk hemutrustning från dammsugare till kylskåp.
© Leif Blumenau.

Café Svea, numera Boijertz. Anna & Iris Hast, en välkänd butik för sina hattar. Holmbergs efterträdare, till höger som var en uraffär.

Holmbergs uraffär som du ser på bilden ovan.

Personer på fotot är från vänster dam okänd, man med fluga är Alfred och fru Mathilda, Wille Svensson och längst ut till höger Carl Martinsson.
herr och fru Holmberg hade sin bostad på andra våningen ovanför där de hade sin affärsverksamhet.
Uppgiftslämnare: Ingegärd Olofsson.

Bilden tillställd oss av Elsa Olsson.

Året är 1926.

Äppelförsäljning på Gamla Torg i Hörby  1950. Eric Lundquist.

Året är 1926.

Året är 1926.

Den här damen hette Betty Svensson, men kallades i dagligt tal för "Ispinna-Betty". Hon var en välkänd Hörbyprofil, både som glass och karamellförsäljare, men även som skolstäderska.

Nils 35:ans köttaffär på 1930-talet.

Per Mörks köpmansgård skymtar i bakgrunden. Se och läs mycket mer om denna köpmansgård här.

Från kyrkogården vid Gamla torg mot Storgatan. På höger sidan ses föreningsbanken.

Året är före 1885. Gamla Torg och Storgatan.

På vänster sida:1.  Huset byggdes av Skrädaren Stjärnkvist, som bedrev skrädderi några år. Grosshandlare Pettersson övertog fastigheten.. Fabrikör Sahlin övertog affären, och fick namnet Nya Garnboden, där såldes garner och stickning. 1890 övertogs firman av O. W. Coreus. 1915 överlätts den till ett biträde Nanna Mårtensson. Sista innehavaren var Anna Linden.

2. Här har varit skoaffär. På senare år Brannings optik. Övre delen Mårtenssons pappershandel. 1. Höger sida: Gamla Tingshuset. Winqvist järnhandel, sedermera Tholdens. Här hade Kranz och Persson Herr och Dam ekipering innan Föreningsbanken flyttade in. 2. Häggelins Hatt och Mössaffär. 19 öppnade Kjällkvists Ur och Guld.

Gamla Torg mot Nygatan.

En av Hörbys mest berömda affärer genom tiderna är utan tvekan Mårtenssons Tobaks – och Pappershandel. Här kunde man köpa det mesta och det fanns folk som besökte affären bara för att få en titt bland hyllorna. För där kunde man göre de mest fantastiska upptäckter. Allt mellan himmel och jord salufördes här – nästan åtminstone. I dag är det bara en liten del av huset kvar, det är den del där Brannings optik håller till. ICA-hallens byggnad tar resten. Ladan, som står till höger på bilden, är antagligen ett lottstånd. Här stod under en lång period ett av Hörbys korvstånd. Bland annat sålde Scott korv här och senare också Assar. Byggnaden låg mellan Garvaregatan och Gamla Torg med långsidan av huset ut mot Storgatan.

Leif berättar
Har många kära minnen härifrån. Butiken spelade en varierande roll allt som man växte upp. Först var det mångfalden av stycken, sedan serietidningarna, barnböcker, porrtidningar, briarpipor, och om man hade lust olika dragspel.
© Leif Blumenau.

Bilden tagen från kyrktornet.

Grosshandlare Per Mörcks gård. En torgdag på parkeringen. Längst till höger syns Per Mörck. Fastigheten bakom vedstackarna är skräddare Möllers hus på andra sidan gatan är till höger ”Anna Strykerskas” nästa ägdes och hyrdes ut av Per Mörck och det sista var målare Algot Svenssons.

Häst och vagn, i övrigt okänt.

Gamla Torg.
Bakom hästskjutsen, Kreditbanken och Konditori Svea.

Per Mörcks Fastighet byggdes av August Täcklind 1864 och öppnade då speceriaffär här. Han handlade även med lump m.m. Efter Täcklind hade en Henning Bengtsson affär (1893) han blev kompanjon med en som hette H. Andersson. 1910 köpte per Mörck fastigheten och flyttade då hit sin speceriaffär som han hade i fastigheten bredvid Bengtsson flyttade nu in i Järnhandlare Olssons fastighet.

Pär "Tue" Nilsson med sin häst Karna i arbete på gamla Torg. Läs mer om Pär "Tue" på Henry Olssons sida.

Bilden tagen från Ringsjövägen. Planteringen vid kyrkan. Kyrkan är bakom fotografen.

Gamla Torg med Storgatan.

Nils Olssons fastighet, Gamla Torg. Detta hus byggdes i mitten av 1890-talet efter att Höga Hus rivits. Höga Hus utbjöds till försäljning 1891 då fröken Mathilda Lövgren avlidit. Denna fastighet byggdes av Järnhandlare Nils Olsson. 1901 dog Olsson och in flyttade Bengtsson och Andersson som nu slutade med specerivaror och enbart ägnade sig åt klädesförsäljning och manufaktur. I Bengtssons och Anderssons gamla lokaler flyttade nu Per Mörck in.

Gamla Torg var ett omtyckt motiv för dåtidens fotografer. Här står bilarna och en buss snyggt och prydligt parkerade. Några trafikljus och stängsel runt torget var det inte tal om på den tiden.

Före detta Höga hus revs 1894. Det nya byggdes några år senare. Här fanns tidigt en telefon och telegrafstation på 2:a våningen.

Ovanför vänstra fönstret med markis ser man att det står C.F Ohlsson. Enligt församlingsboken från 1906 fanns här en handlande som hette Charles Fredrik Ohlsson, han var född 26 februari 1889 i Hörby. Hans föräldrar bodde då på Nygatan 2, hans far var järnhandlare Nils Olsson född 16/5 1862 i Huaröd, moderna hette Fredrika Frennesson född 30/11 1863 i Hörby. Textfakta: Bygdeband.

Torgbild från Gamla Torg. I raden av bilar ses den lilla lastbilen det var ”Pella” från Kristianstad som sålde frukt. Ståndet med tältduk var Otto Månsson som sedan hade fruktaffären i Storgatan. Skåpbilen är bagare Jönssons från Höör, försäljaren hette Strand. Mannen i ”Trehjulingen mitt på torget var ”Träskpär” som larvat ut sina träskor på torget till försäljning. Vagnen framför ”Träsko Pär” tillhörde Hörby bageri som ägdes av Martin Nilsson. Stånden på höger sida var köttstånd den översta tillhörde Axel Svensson, nästa Ivar Andersson, Algot Olsson och Ville Jeppsson från Råby.

Apoteket vid Gamla Torg: Den gamla apoteksbyggnaden vid Gamla Torg byggdes av kopparslagare Ekman år 1858. Han hade blivit trångbodd i Höga Hus därför behövde han nya lokaler för sin verksamhet. År 1869 avvecklade Ekman sin verksamhet och in flyttade nu apoteket det hade tills nu funnits i garverifaktor Olssons fastighet i Storgatan (senare smeden Henrikssons fastighet). Apotekare Peter Mauritz Nordkvist hade fått lov att anlägga ett nytt apotek och eftersom dessa lokaler var lediga och låg centralt så flyttade man hit. Apoteket fanns sedan här till 1966 då ICA-huset var färdigt och man flyttade det. Nu 1966 flyttade biblioteket hit. Sedan Mellersta Skåne en kort tid därefter Skånska Dagbladet.

Stensättning på gamla Torg.

Slädparti. Bilden är från år omkring 1920.

En torgdag omkring 1902-1910. Den gamla gaslampan som syns till vänster inköptes några år tidigare från Kongens Nytorv i Köpenhamn. Den står nu renoverad i Museets trädgård. Foto: Oscar Halldin.

Bilden ovan är en kolorerad version av bilden till vänster. Ett vanligt sätt att få färg i bilden innan färgfilmens intåg.

Vi ser att det råder full aktivitet på Gamla Torg. Det är förmodligen en torsdag, för man hade alltid torgdag på torsdagar. Bönder från trakten kom och sålde bl.a. kärnat smör av hög kvalitet. Uppköpare köpte upp det mesta för att på eftermiddagen åka till Malmö och sälja varorna vidare. Textkälla: Alv-Asfalt.

N. A. Mårtenssons pappershandel, på Gamla Torg.

Observera stoppljusen, som vilken "storstad" som helst i lilla Hörby. Fotograf: okänd, men sökes.

Bertil Månssons Trafikskola startades upp i Hörby 1954. Verksamheten utvidgades snabbt och snart hade de förvärvat 5 körskolebilar av märket Volvo Amazon, som hade kommit på marknaden sedan 1956. Själva bilen kännetecknades av sin totala brist på segdragning vilket förde med sig nödvändigheten att flitigt växla upp och ner, t. ex. vid rundande av gathörn skulle man helst ner i ettan. Annars fick man motorstopp vilket var en allvarlig anledning till att bli kuggad. När det blev min tur att köra upp 1961, var körprovet i Kristianstad eftersom Vägverket menade att Hörby inte var representativt nog för komplicerad körning med trafikljus. Flera dyra körtimmar förlades till Kristianstad för att preparera en för uppkörningen.

Omkring 1963 revs tornfastigheten och snart blev Tornabacken jämnbred med Storgatan. Sedan tog det till ombyggnaden av gamla Torg 1987 innan kommunen äntligen satte upp ett trafikljus där vid hörnet med Råbygatan, se bilden. Just i denna farliga korsningen, erinrar jag mej, där var en fruktansvärd olycka på slutet av 1950-talet, med en liten pojke på cykel som kom under en långtradares tanksläp.

Om dessa drastiska ommöbleringar fick Vägverket till att ompröva sin inställning om Hörby som godtagbar körprovsort har jag ingen aning om. Men jag gissar körkortsprovet är fortfarande i Kristianstad liksom på den tiden, eftersom även närmare till Eslöv, välförsedd med trafikljus, är diskvalificerad.
Text: © Leif Blumenau.

Militärer på Gamla Torg. Tidsepok okänd.

Militärer på Gamla Torg. Tidsepok okänd.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Gästgiveriet i Hörby på 1800-talet. Byggnaden revs 1900 och ersattes då av Hörby-hotell, nuvarande Stora Hotellet.
Läs här om Gästgiveriet. 4-sidig PDF-fil

Gamla gästgiverigården rivs.

Hörby cykelklubb utanför gamla gästgiveriet.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Lågedammarna

Häckande Skrattmåsar i Lågedammen, på tidiga våren. Målare, Christian Kruse tyckte om att porträttera de lövlösa träden, kanske alar, just häromkring. Foto: © Leif Blumenau.

En del av Hörbys gatunät 1898.

Hästtorget, Oxtorget, Kotorget, Parktorget, Marknadstorget. Kärt barn har många namn.

Festtåget under “Rödakorsfesten” i Hörby. Denna anordnades under ett antal år varje sommar och var förlagd till “Hästatorget”. Nu heter det visst Parktorget, beläget vid samrealskolan. Bilden är kopierad från en tidningssida i Mellersta Skåne. Troligen 1943. Kusken är jag själv, Lennart Westerlund.

Hästtorget 1957.

Colorerat vykort.
Parktorget, gement kallat Hästatorget, som det såg ut för ungefär för 100 år sedan. Till vänster konstnären Christian Kruses hus där numera Hantverkargården finns.

Förmodligen förlagan till det colorerade vykortet här till vänster.

Hästtorget med Samrealskolan under industrimötet 1901.

Hästtorget på 1920-talet. Här en kringresande fotograf, vilket var vanligt långt in på 1950-talet, även om deras utrustningar var modernare.

Hästtorget: Hörby marknad.

Oxtorget, Hörby marknad.

Parktorget. Finansminister Thorsson Talar.

Kotorget i Hörby.

Ko- och hästhandel.

Folkpartimöte på Parktorget 1956.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Hörby Bruk byggdes 1902, 1917 bildades ett AB och namnet ändrades till Hörby Bruks AB. Fabriken byggdes ut. Mellan 1920 -1936 hyrdes byggnaderna ut som lagerlokal och 1936 startades ett nytt företag som tillverkade skottkärror.

Hörby mekaniska verkstad grundades 1902 och samma år uppfördes fabriksbyggnaderna. 1909 gick företaget i konkurs. Företaget fortsatte sin verksamhet ännu några år. 1917 bildades AB och namnet ändrades till Hörby Bruks AB.

Häftiga stormar som dragit fram över Hörby är inget nytt. Det här är vad som återstod av vad som i dag är Hörby Bruk när en höststorm drog fram år 1902. Stormen raserade bygget, men året därpå var driften i gång igen.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Ellen Fridolin och maken Gustav Fridolin är precis på väg från Lågedammarnas naturreservat och går genom färisten ut mot den gamla banvallen, där tågen gick mellan Hörby - Eslöv. Källhagakällan finns också i dess närhet.

Gustav var stins på Hörby station och deras lägenhet var på ovanvåningen i stationshuset. Ellen som var en trogen hembygdsforskare samlade material i deras lägenhet och hade där ett litet museum, som hon bjöd dit skolbarn och undervisade om föremålen. Hennes mål var att gamla Tingshuset mitt emot stationen skulle bli museum i framtiden, vilket det också blev. Det öppnades i slutet av 1970-talet och Ellen dog 1981

Vad är en fälad?
Fälad är ett gammalt och fortfarande använt, sydsvenskt (särskilt skånskt ord för betesmarker på det som var allmänningar eller utmarker. Fälader återfanns oftast på magra, kuperade och steniga marker med inslag av spridda träd och buskar, marker som inte kunde brukas som åker eller slåtteräng. Med enefälad menas en fälad med starka inslag av enbuskar. För att fälader ska bevara sin karaktär och inte växa igen till skog, måste träd och buskar gallras och marken betas av till exempel får eller kor.

Ordet fälad har samma ursprung som det danska (östdanska) ordet fælled, och är sammansatt av fæ = nötkreatur och lath = landområde.
Källa: Wikipedia:

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Hörby kommunstyrelse vid sista sammanträdet 1973.

Ledamöter från vänster: Fabrikör Gösta Larsson, Hörby, nämndeman Nils J. Nilsson, Hörby, nämndeman Allan Ernstsson, Åkeslund, landstingsman Harry Hansson, Hörby, kommunstyrelsens ordförande Nils Jönsson, Gammalstorp, kanslichefen Arne Lander, Hörby, nämndeman Erik Nilsson, Södra Rörum, lantbrukare Malte S. Olsson, Norrto, nämndeman Albin Persson, Råby, lantbrukare Gunnar Andersson, Bessinge och bilreparatör Lennart Magnusson, Hörby.

Fotograf okänd, men sökes.

© Hörby Fritidsnämnd. Foto: E. Danielsson, Genevad.

© Hörby Fritidsnämnd. Foto: E. Danielsson Genevad.

Övre raden:
Nils Persson, Bo Selmer, Håkan Hellström, Sven Sjöstedt, Nils Göran Larsson, Gert Nilsson och Carl-Axel Sandberg.

Mitten raden:
Stefan Melander, Margit Frej, Gunvor Andersson, Marianne Andersson, Inga Bjarnehäll, Elsa Meissner, Arne Lander och Åke Rosberg.

Nedre raden: Berit Albinsson, Inez Björklund, Britt-Marie Hofvander, Ann-Marie Jacobsson, Nils Jönsson, Sonja Lundholm, Karin Svensson, Ann-Margret Andersson, Ingegärd Johansson.

Kommunalråd Tage Frostle

Åke Rosberg

Från vänster
Gösta Palm - Elsa Meissner - Albin Persson - K A Sandby -
Tommy Westerberg - Åke Rosberg.

Kommunalkonferens.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Hörby Valskvarn, ca. 1938. Valskvarnen ägdes av grosshandlare Carl Lindqvist. Bilden är från framsidan vid Råbygatan, samt bakom vid Sumphuset. Kvarnmästaren vid denna tidpunkt hette Celspon, och hade sin bostad under magasinet, å den byggnad som är i förgrunden. Mjölnaren å interiör bilden är Johanna Johansson Bangatan Hörby.

Bilden till höger föreställer rännan till Hörby Valskvarn, och är tagen uppe från flustret, som sedan leder fram till de moderna turbinerna.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Hörby Posten som i december 1899 erhöll namnet Hörby – Posten Central Skåne gick det bra för fram till 1911. Då var det slut för denna tidning. I juli samma år startade Ivar Säfstrand Mellersta Skåne.

 

Mellersta Skåne
1940 flyttade tidningen in i dessa lokaler efter att i många år varit inhysta på handlare Holms gård i Råbygatan. Chefredaktör och ansvarig utgivare var Ivar Säfstrand, andre redaktör var Knut Nelson ,tredje redaktör Holger Ahlgren och fjärde redaktör var Henry Holm. kamrer Valfrid Person, Efter Nelson kom Erik Öfverbeck. Faktor var Ludvig Olsson, andre faktor Erik Smedberg. Tryckare var Gerhard Cederkvist, Ville Sjövall och Allan Bengtsson. Sättare var Oskar Håkansson, Malte Björklund, Lars Rignell, John Tjäder, Herman Larsson och Evert Palmkvist. Tidningssorterare var Eemeli. i affären var kamrer Valborg Persson, Anna Löfvendahl, Margit Persson, Fru Larsson och Fru Rignell.
Säfstrand hade en röd Opel kadett (?) cabriolet som lånades ut till redaktörerna när skulle göra längre skubb.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Året är 1927. Från vänster bakersta raden:
1.) Al, 2.) Nordbladh, 3.) Bauen 4.) Assar Jeppsson, 5.) Johansson. 6.) John Tjäder. 7.) Gösta Putsis, 8.) Sigge Ohlsson och H.J.F. 10. ) J. Rundkvist, 11.) Bror Olsson (målvakt) 12.) A. Hallgren.
Den 6 januari 1921 bildades Hörby Gymnastik och Idrottsförening och här poserar A laget från 1927. År 1928 bytte föreningen namn till Hörby Boll och Idrottsförening med ishockey också på programmet. Klubben hade under många år stora framgångar både inom fotboll och ishockey.

Hörby Boif. omkring 1928.
Från vänster: 3: Walter. 6: Bror Olsson. 7: Axel. 10: John Tjäder

Skyttepaviljongen vid gamla bränneriet, kyrkan i backgrunden.

Hörby Gymnastik och Idrottsförening 1921. År 1927 gick föreningen ur och bildade en egen förening som fick namnet Hörby Gymnastikförening.

År 1927 gick gymnastiken ur Hörby Gymnastik och Idrottsförening och bildade en egen förening som fick namnet Hörby Gymnastikförening. Samtidigt ändrades då det gamla namnet på föreningen som då blev Hörby Boll och Idrottsförening. På bilden ser vi gymnastikflickorna från 1930 i Hörby.

Idrottsplatsen.

Hörby cykelklubb utanför gamla gästgiveriet.

Skyttebanan i Hörby låg på söder i Hörby. Skyttepaviljongen låg bakom Ola Anderssons bryggeri ca. 50 m från ån intill där Jehovas lokal finns idag. Hörby Skarpskyttekår bildades omkring 1860.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Anna (1895-1962) Emil (1900-1967) Gunhild (1893-1983) Skomakare Carl Westerlund (1870-1952) Lorenz  (1897-1972) Hustrun Augusta Westerlund (1873-1956) Bror (1902-1973)

Gunhild, Anna, Augusta, Bror, Carl, Emil, Lorenz. Bilden troligen tagen när Carl fyllde 80 år. Hela familjen intakt sedan bilden från 1910.

Bilderna ovan visar hur familjen Westerlund utvecklats under 40 år. Jag är barnbarn till Carl Westerlund och min fader var Bror Westerlund (Han arbetade hos järnhandlare Tolden i Hörby). Bilderna ställda till vårt förfogande av Lennart Westerlund, Malmö, f.d. Hörbybo.

Sven Lindsjö Cykelmakare.

En välkänd Hörbybo kan vi visa bild på i dag i vår serie ”Det gamla Hörby”. Det är sotarmästare Olsson, en mycket välkänd profil i orten. Bilden är antagligen hämtad från något arrangemang där sotarmästare Olsson agerar sillgubbe.

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1940.

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1946.

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1947.

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1940.

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1946

Hörby, Ysteri, Sockerfabrik, Östra folkskolan.

Fyra mekare poserar stolt för fotografen. Bilden är hämtad från Ljunggrens bilverkstad som en gång i tiden låg vid nuvarande Ekstrands varuhall.

Texten hämtad från Henry Olssons bok "Berättelsen om Hörbys förvandling under de senaste 150 åren". Vi har fått rätten av Elsi Olsson, som har upphovsrätten idag att publicera text och bilder från boken. Där det inte krockar med annans upphovsrätt.

Addo startade i Hörby 1952 med Nils Holmberg som Platschef. 1957 inträffade en svår olycka med flera skadade en man tog. 1968 i dec. lades fabriken ner och tillverkningen av räknemaskiner flyttades till moderfabriken i Malmö. En tid efter det Addo flyttat kom Ljungmans från Malmö att disponera lokalerna, Ljungmans tillverkade bensinpumpar. Omkring 1970 flyttade även Ljungmans sedan Hörby Kommun vägrat att renovera lokalerna. Kommunen ansåg sej inte har orsak att göra detta eftersom man inte ägde lokalerna ej heller fastigheten. Efter Ljungmans kom Chris Marin och sedan Abicon.
Fotograf: okänd men sökes.

Hörnet Bollhusgatan och Prostgatan.
Smedsmästare Tore Cederströms Föräldrahem. Fadern var smed och hette Herman Cederström. Han startade firman 1926. 1931 övertog Tore Cederström rörelsen. Firman tillverkade boogie för lastbilar och innehade patent på detta. Modern Elna Cederström var barnmorska och Tores syster Ebba hade konditori i Hörby ”(Ebbas kondis)”.

Invigningen av Hörby Vattenverk 1939. Från vänster:
1. C. Magnusson. 2. Hilmer Persson. 3. Viktor Liljenberg. 4. Ivar Säfstrand. 5. Otto Andersson. 6. A. W. Sjöberg.
Foto: Carl Martinsson.

Hörby vattenverk.
Foto: Carl Martinsson.

Foto: Agne Klarinder. Förlag: E Danielssons Genevad No: 11081.

Carl-Axel Samsioe

Kursgården i Hörby. Foto: AB Flygtrafik. G. Liljeqvist, Bengtsfors.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Järnvägsstationen och "lite till"

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Dansbanan i Karnas backe.

Festfolk i Karnas backe.

Okänd ung dam med sin hund.

Skidtävling 1931 i Tivoli Karnas backe. Skidsport utövades länge i Hörby men på 1950-talet gick den över till Satserup där terrängen var bättre.

Entrén till Hörby Tivoli som byggdes av bagare Nils Aug. Leijon år 1914. Han arrenderade marken av syssloman Oskar Apelgren. Andra ägare till tivolit har varit fru S. Persson samt Folke Nilsson. Tivolit kallades allmänt för ”Karnas backe" efter en servitris som hette Karna. Många fina orkestrar spelade här genom åren.

Karnas backe: Dansbanan

Bilden tagen från backen ner mot dansbanan.

En friluftsdag för skolbarn i Karnas backe.

Demonstration i Karnas backe.

Uppe på backen fanns ett långt hus där det fanns en servering där b1.a. "Karna" serverade. Vintertid tränade bröderna Rosvall (Giraldos Brothers) lindans här när det inte var upptaget för dans.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Klockaregården i Hörby. Henning, Malte och Per, barn till Hanna och Anders Hansson.

Hörby Klockargård. Anders Hansson hustrun Hanna Barn: Henning född 1917. Malte född 1919. Per född 1923.
Foto: Edvard Nilsson.

Klockaregården i Hörby. Förmodligen omkring 1928.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Nils Håkansson Kristianstadsvägen. Tidigare ägare fadern August Håkansson, som köpte fastigheten Av Anders Persson.

Villa Rosenhill Kristianstadsvägen 46.

Villa Rosenhill. Fru Månsson. Johanna Månsson dotter. Anna Månsson dotterdotter. Gerda Månsson dotterdotter. Anna gift med Josef Persson Henset.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Kvarngatan: Byggmästare Viktor Liljeborgs fastigheter i hörnet av Kvarngatan – Ryttersgatan . I den högra fastigheten hade provinsialläkare Romer sin praktik tills i början av 50-talet.

Text till tidningsklippet till höger.
Provinsialläkare Nils Rumer hade i sin tidigaste läkaretjänst praktiserat bland lestadianer i Lappland.  Där hade han förvärvat  erfarenhet med behandling av omskärda individer, om han inte t.o.m. utförde operationen själv.
Han hade hjälp av den goda sköterskan Margareta vid sin sida och var en omtyckt familjeläkare, bl. a. mycket engagerad med min käre fader efter denne led sin första hjärtattack vid 55 års ålder. På den tiden hade man inte mycket hum om Triglicerider och Kolesterol men man förstod vikten av att tunna ut blodet vilket på bästa sätt klarades av genom att dricka en klunk skotsk Whisky på kvällssnåret.
Text: © Leif Blumenau.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Kyrkan byggdes om fullständigt 1895-1897 till det utseende den har idag.
Från början var det en stenkyrka som man tror byggdes under senare hälften av 1100-talet.
Kvar från den gamla kyrkan finns en portal i söder där man kan läsa:
”Carl Stenmeister scar denna sten”.
Han lärde sitt yrke när man byggde domkyrkan i Lund.
Från början fanns det ett murat torn, vapenhus, ringmur med en kyrkoport runt kyrkogården. Ett tornur fanns och taket var täckt av bly.
Hörby kyrka har i gamla tider kallats för Sankt Lars.Kring sekelskiftet var nya kyrkan klar. Prästen hette C F Lundegård och på 1880-talet hade Victoria Benedictsson ofta besökt prästgården för att träffa hans barn bl.a. Axel Lundegård, även han blev författare. Text: © Kjell-Åke Åsfält.

Invigning av en kull vargungar i Hörby kyrka ungefär 1950. Scoutledaren går vid namn Bertil Hermansson och vargungarna är räknat från vänster, Rolf, Helge, jag själv också Fidde.
 Lägg märke till den utsirade predikstolen i mitten.
 Text: © Leif Blumenau.

Kompletterande uppgifter inkomna vid ett senare tillfälle.
Vill gärna rätta till, efter att ha blivit upplyst av Jan Möller, som liksom den dåvarande kårledaren bodde på Hörbyhus, att hans namn var Bertil Hermansson och att kvinnan vid hans sida som här utövar ceremonin, kanske var hans fru Sonja. För övrigt har jag fått veta att Fiddes egentliga namn var Kurt och var känd i Hörby.
 Text: © Leif Blumenau.

Konfirmationsfoto från 1958.

Gamla kyrkan är från mitten av 1100-talet med Carl stenmästare som byggmästare. Vapenhuset antas vara byggt på 1500-talet. År 1818 byggdes den så kallade nykyrkan över vars ingång man vid ombyggnaden fann inskriptionen Carolo XIII Rege Sueciae et Norvegiae Haec Pars Templi Extructa Anno MDCCCXVIII vilket betyder under Carl XIII konung av Sverige och Norge, uppbyggdes denna del av kyrkan år 1818.
I slutet på 1800-talet var kyrkan i ett bedrövligt skick och på initiativ av kyrkoherde Lundegård (far till författaren Axel Lundegård och konstnären Justus Lundegård) påbörjades 1888 en restaurering av predikstol, altarprydnader, dopfunt, två takhimlar och epitafier.
I april 1895 påbörjade ett ombyggnadsarbete av byggmästarna Liljenberg i Hörby och Sjunnesson i Tjörnarp. Då det gamla koret revs hittades flera målningar vilka troligtvis blivit överkalkade under 1400-talet i samband med att valven slogs. Målningar hittades också på långskeppets väggar och valv. I kyrkogårdens nordöstra hörn fann man grundvalarna till något som troligtvis varit en stavkyrka. Dock företogs inte några expertisundersökningar av fyndet.
Den 20 december 1896 invigdes den nya kyrkan, byggd i nygotisk stil, av kontraktsprosten Hans Edestrand.
Källa: WikipediA, den fria encyklopedin.

Gamla prästgården och gamla kyrkan 1889. Bilden tagen från sydsidan, ängen, som sedan bebyggdes med villor.

Foto: Oscar Halldin 1904-1906.

På 1950-talet insågs att förbindelsen med Hörbys Söder behövde förstärkas med en bättre bro än den skrangliga fackverksbron vid Nygatan, även om man ännu inte insett att den gamla stenbron inte heller kunde hålla för modern biltrafik. Under mer än ett års tid omkanaliserades ån medan man byggde den nuvarande gjutna, armerade betongbron (bild efterlyses). Den verkligt Nya bron skulle alltså möjliggöra huvudvägen till Söder och söder därom, inte Ystadsvägen efter att Gamla bron, som befarades skramla sönder, blev avstängd för biltrafik i modern tid.
Text: © Leif Blumenau.

Kyrkan och gamla bron. Detta är den gamla Stenbron vid Ystadsvägen ”tidigare Södergatan” byggdes år 1838 av byggmästare M. Cederholm från Högseröd till en kostnad av 1970 riksdaler. Till brovalven som skulle vara 10 alnar breda i vattengången, beställdes 390 alnar huggen sten från stengravarna i Höör. Mycket sten togs från markerna runt Hörby. Till fyllning gick det åt 480 lass grus och 320 lass jord, som bönderna begärde ersättning för med 80 riksdaler banko.

Allmän bro över ån fanns inte före 1776. Det var bara prästens bro av trä som gjorde det möjligt för honom att ta sig över ån.
1777 byggdes dock en träbro som var dålig och krävde ständigt underhåll av bönderna.
1811 fick den byggas om och redan 1838 beslutades det om att man skulle bygga en stenbro. Stenbron blev mycket hållbar och dessutom billig.
Text: © Kjell-Åke Åsfält.

Leif berättar
Lärarna ville ju gärna påpeka att bron byggdes enligt stenvalvskonsten all regler med trapetsformad sten höst uppe, som kan ses helt tydligt här. Ån var ju på gott och ont för Hörby. Det goda var ju kvarndriften och kräfsandet på sensommaren. Annars utnyttjades vattnet för garverierna med sina föroreningar och helt enkelt, ibland farligt avskräde, t. ex., från Lasarettet. Folk, särskilt barn som lekte i ån i färd med att fånga Elriksar, eller badande vid dess utflöde i Ringsjön, det händes ju, fick Polio, och det var innan Salks vaksin gjort sitt intåg.
Text: © Leif Blumenau.

Kyrkan o prästgården från bron. VC. för kyrkobesökare i förgrunden.

Kyrkan och prästgården

Konfirmander

Prästgården i Hörby

Prästgården, men här baksidan, som inte fotograferats så ofta.

Kyrkan och prästgården.

Kyrkan och prästgården.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Lilla Nygatan nuvarande Bollhusgatan till vänster Hantverksgården. Till höger samrealskolan. Torget är Oxtorget, Parktorget eller Marknadstorget. Olika namn genom tiderna.

Förr hette denna gata Lilla Nygatan, men idag kallas den för Bollhusgatan. Mera känt är kanske Hästatorget eller som det också kallas för - Parktorget.
Lägg märke till leråkern på torget. Vi ser Hantverksgården till vänster. Här bodde konstnären Christian Kruse.

Samrealskolan till höger innan den tillbyggdes med flyglar på var sida.
Text: © Kjell-Åke Åsfält.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Flygfoto över Lasarettsområdet. Årtal okänt.

Kort historik
Hörby var ett av Malmöhus läns sex lasarettsdistrikt i 1862 års landstingsordning, och 1875 beslöt landstinget att bygga ett lasarett där. Ett år senare stod det färdigt. Det var en 2-våningsbyggnad med personalbostäder på bottenvåningen och en vårdavdelning med 20 platser på andra våningen.

Bostäderna blev snart för trånga, och 1881 byggdes en särskild läkarvilla med 9 rum tvärs över vägen.

Befolkningen växte och vårdsökandet ökade så sjukhuset blev snart för trångt, vilket ledde till ytterligare tillbyggnader i flera steg. År 1938 hade sjukhuset 75 vårdplatser, fördelade på 3 vårdavdelningar.

Under 1960-talet blev det allt svårare att bemanna sjukhuset med såväl läkare som sjuksköterskor. Det stängdes därför och ersattes med en 2-läkarstation. Denna ersattes i sin tur år 1971 av en vårdcentral.
Textkälla: Bygdeband.

Länsjukhuset i sommatskrud.

Länsjukhuset i vinterskrud.

Länssjukhuset i Hörby. Vid landstingsmötet 1874 beslöts att ritningar till länslasarettet i Hörby skulle upprättas. Arkitekt blev P. C. Sörensson från Malmö och byggmästare N. A. Andersson också han från Malmö hade sjukhuset färdigbyggd 1879.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby 1926.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson.

Gamla Epidemisjukhuset. Gamla Lasarettet är numera rivet och närgrävt i Ekeröds mosse. Det nya är Vårdcentral och Länssjukhem.

Augusta Mårtensson, Benarp 11 med två väninnor på Hörby Lasarett, omkring 1880. Foto: Lisa Jonsson, Hörby.

En ny epidemilag 1919 ålade landstingen att svara för epidemivården och epidemisjukhus skulle vara byggda före 1928. Kommunfullmäktige i Hörby beslutade 1922 tillsammans med vissa andra  kommuner att överlåta mark till landstinget för ändamålet.
Det nya epidemisjukhuset, väster om lasarettet i Hörby, stod färdigt i oktober månad 1926. Sjukhuset innehöll 31 sjukhusplatser. Viss samdrift skulle ske med lasarettet. På grund av den stora platsbristen inom kronikervården medgav medicinalstyrelsen att stora paviljongen vid epidemisjukhuset fick användas för denna vård. Epidemisjukhuset lades ner samtidigt som lasarettet, 1964.
Källa: Bygdeband.

Epidemisjukhuset i vinterskrud, fastigheten till höger.

Epidemisjukhuset, fastigheten till höger.

Hörby var ett av Malmöhus läns sex lasarettsdistrikt i 1862 års landstingsordning, och 1875 beslöt landstinget att bygga ett lasarett där. Ett år senare stod det färdigt. Det var en 2-våningsbyggnad med personalbostäder på bottenvåningen och en vårdavdelning med 20 platser på andra våningen. Bostäderna blev snart för trånga, och 1881 byggdes en särskild läkarvilla med 9 rum tvärs över vägen.

Befolkningen växte och vårdsökandet ökade så sjukhuset blev snart för trångt, vilket ledde till ytterligare tillbyggnader i flera steg. År 1938 hade sjukhuset 75 vårdplatser, fördelade på 3 vårdavdelningar. Under 1960-talet blev det allt svårare att bemanna sjukhuset med såväl läkare som sjuksköterskor. Det stängdes därför och ersattes med en 2-läkarstation. Denna ersattes i sin tur år 1971 av en vårdcentral. Källa: Bygdeband.

Korridor på Länssjukhuset i Hörby omkring 1890.  Bilden visar en korridor från 1890 med sjukhusläkare Karl Åkerman t.v., lasarettspredikanten t.h. och troligen förestånderskan Hulda Collin på soffan längst t.h.

Lasarettets Badhus. Badhuset innehade två omklädningsrum 2 badrum därav det ena avsett med två Badkar för varmbad, det andra med ång- och varmluftsskåp sant stril – sil – cirkel och sittdusch. Badinrättningen var öppen för allmänheten 2 dagar i veckan. Badhuset hade egen ingång.

Hösten 1879 stod det nya sjukhuset färdigt. Det var en vitrappad tvåvåningsbyggnad med nedre våningen bygg av gråsten och övre av tegel. Valet av byggplats och utformningen av byggnaden speglar båda tidens uppfattning om vad som var viktigt för ett sjukhus. Det skulle ligga utanför själva tätbebyggelsen och ha ett fritt och sunt, gärna högt läge. Sjukrummen hade rejält tilltagna luftvolymer per patient. Därbakom låg teorin om sjukdomars överförande genom skämd luft. Det var den förhärskande uppfattningen före upptäckten av bakterierna och antiseptikens genombrott. Sjukhuset rymde i nedre våningen kök, bostad för läkare, förestånderska och vaktmästare samt en badinrättning som också var avsedd för allmänhetens behov. Övre våningen rymde sjukrum och bostadsrum för två sköterskor. Den var utformad med sidokorridorsystem, en modell som först infördes i Kristianstad 1864 och sedan blev normgivande för svenskt sjukhusbyggande ända fram till sekelskiftet. Arkitekt för bygget var byggmästare P. C. Sörensen i Lund, och huset hade uppförts av byggmästare N. Andersson, Malmö.

Tvättstugan vid Lasarettet i Hörby.

Lasarettet.

Lasarettet uppfördes år 1879, på höstkanten, till en kostnad av ca 30. 000:- kronor, med en beräknad driftkostnad å 5.500:- kronor årligen. Dr. Ture Leonard Eneroth var första läkaren vid Lasarettet. Fr. år 1897 till 1919 var Johannes Langenheim läkare å Lasarettet, och var mycket omtyckt, samt var en inbiten jägare. Dr. Langenheim avled av en blindarmsinflamation. Lasarettet lades ner år 1971.

Länssjukhuset i Hörby. En av dom mera kända och omtalade läkarna på Hörby lasarett var Johannes Langenheim. Efter kirurgstudier i Lund kom han till Hörby den 1 oktober 1897. När han övertog Lasarettet var det i ett mycket dåligt skick, men förutom att han var en skicklig läkare, så var han även en duktig instruktör, vilket gjorde att på bara kort tid var sjukhuset utrustat i allt vad det var ämnat till.

Lasarettets Doktorsbostad, som låg å andra sidan vägen, byggdes om år 1912, och erhöll 13 rum.

Doktorsbostaden.

Doktorsbostaden.

Läkarbostaden Lasarettet i Hörby.

Lasarettet.

Lasarettet.

Vaktmästarbostaden, Lasarettet Här bodde maskinist Karl Andersson på 1 vån. På andra våningen bodde Karl Hall. Efter Anderssons pensionering bodde Nils Persson här. Den siste som bodde i huset var vaktmästaren.

Länslasarettet och är troligen taget på 1960-talet. Länslasarettet var inget sjukhem utan i sin glans dagar ett fullt fungerande sjukhus med egen operationsavdelning, BB och förlossningsavdelning, epidemisjukhus etc. och med ett upptagningsområde i stora delar av länet.
Förlag: N. A. Mårtenssons Pappershandel Hörby.
Foto AB Almquist & Cöster Hälsingborg.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Till vänster, Mejeriet och till höger Östra folkskolan. Hörby mejeriförening bildades 1891, samma år blev byggnaderna färdiga. 1935 bildades Sydvästra Skånes Mejeriförbund och Hörbyortens Mejeriförening blev förbundsmedlem.  Bilden tagen från korsningen Slagtoftavägen – Kungsgatan.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

^{Till toppen av sidan}

Lennart Perssons foton som visar när man fällde allén 1967. Bilderna tillställda av Staffan Persson, Hörby.

Ytterligare ett foto från trädfällningen på Norregatan, troligen tagit av den samme Lennart Persson, men funnits i Eslövs album från 1960-talet, som tillrådahållits av KG Pressfotos bildarkiv. Varför man fann det nödvändigt att göra sig av med dem fina träden övergår mitt förstånd.
Leif Blumenau.

Det första huset byggdes av Viktor Lilljenbergs fader. Näste ägare hette Forsberg, en senare ägare var kantor Ebba Lybner. Huset längre bort är järnhandlare Gustav Persson (Tholden).

Leif berättar:
 

Bilden föreställer alltså bebyggelse vid Norregatan. Den omnämda Kantor Ebba Lybner, 1915-1978, författade den festliga boken ”Några Glimtar från min barndom”. Antagligen är, Lybyskolan 50 år senare från Ebba Lybners minnen, som kan laddas ner på Bygdeband.se, ett kapitel av boken och utgör fascinerande läsning. Hon var ju organist i Hörby kyrka och gav som extraknäck pianolektioner, bland annat till min storasyster, Inga Britt.

Om mitt minne inte bedrar mig, bodde hon vid den tiden i ett trähus på Söder. När det gäller järnhandlare Gustav Person kan man enkelt gissa sig till att han varit fadern till bröderna Bertil och Rolf Tholden, som blev järnhandeln Winqvists Efterträdare och byggherrar av Storgatan 11.
Bertil var ju utbildad arkitekt och fick utlopp för sin skaparglädje i husets arkitektur, bland annat det svårmöblerade runda hörnet med panoramafönstren och den stora altanen med ingång från vinden. Nu kan man också förstå hur "Svarte Nils" Persson var besläktad, han som fick jobb hos Tholdens som chefsmontör.
Text: © Leif Blumenau.

Lybyskolan 50 år senare, Ebba Lybners minnen  1,9 MB.
Av: Postum: Ebba Lybner 1915-1978.

Samsivös sommarhus. Senare bodde faktor Cederkvist och Hilding P. ”Alfa Laval” där.
Det är skräddaren och godsägaren Sandsjö som står framför sin sommarstuga i Norregatan. Vid denna tid var detta den yttersta gränsen i Hörby.
Det fanns ingen byggnation västerut från Norregatan, utan bara åkermark. Denna fastighet har senare ägts av faktor och typograf Gerhard Cederkvist, rörmokare Einar Andersson och köpman Hilding Persson. Numera ägs fastigheten av Perssons son Johan.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Grisatorget, Sillatorget, Fiskatorget är gamla benämningar på detta torg. Ett moderna uttryck från 2014 är Ökentorget.
Nya Torg kallades på 1930-1950-talet både för ”Grisatorget”, som för ”Sillatorget”, eftersom det föregick handel med både grisar och sill. På 1930-talet fanns det gott om fiskhandlare på torget. Det kom fiskhandlare från både Limhamn och Kristianstad. Det var Johanna Nilsson och bröderna Verner och Malte Holmberg, som tidigt vid morgonen var vid kaj och väntade på fiskarna, då de kom iland och lossade sin fisk. Sedan bar det av till tåget för att komma till Hörby och där avyttra sin fisk. Mycket sålde de direkt till sillhandlarna i Hörby, men stod också själva och sålde det som blivit över. Konkurrensen var då stor, vilket kunderna hade nytta av. När kriget så kom 1939, slutade utombyshandlarna att komma till Hörby, eftersom de då inte hade några problem att avyttra sin fisk på hemmaplan. De skickade nu fisken till Hörby dit sillahandlarna här själva fick ta sig för att hämta sillen. Under denna tid blev det ransonering på fisk, för såväl handlare som kunder. Handlarna fick bara en viss mängd baserat på vad de sålt tidigare. För en del handlare blev det nu extra jobbigt då de bara hade *”rullebörar” (1) att transportera sillalådorna på. Det var Maria Welander, fiskare Johansson och

Jacob Larsson som fick hämta lådorna på järnvägsstationen, och forsla ner dem till Nya Torg, där de hade sina sillastånd. Anton  ”telefonare” Hansson (han kallades så för att han tidigare hade arbetat på televerket) hämtade med en cykel som hade en stor pakethållare både fram och bak. Därefter cyklade han till byn och sålde sin fisk. På torget stod även Catarina Persson och sålde fisk. En annan fiskhandlarfamilj i Hörby var Björklunds. Johan Björklund körde i början av 1920.talet runt i byn med häst och vagn och sålde sin fisk. Så småningom köpte han en bil som han tillsammans med sonen Erik nu även körde ut på landsbygden med oh sålde fisk. Hustrun Olga stod på torget och sålde sill till Hörbydamerna. Denna syssla övertogs sedan av sonen Johan och dottern Margit, men när Hörbyhus i Smedjegatan var färdigbyggt öppnade de en fiskaffär där, som till stora delar sköttes av Margit Björklund, eftersom brodern Johan hade börjat att köra runt i bygderna med en varubil. Affären på Smedjegatan var kvar ända in på mitten av 1990-talet då Johan slutade med både varubil och fiskhandel.

* För ”Stockholmare och 08:or” är förklaringen på ordet ”Rullebör”, det samma som skottkärra.

Busstationen på Nya Torg 1940.

Busstationen på Nya Torg 1940.

1959. Plåtskjulet på Nya Torg där busstationen och Pressbyrån var inrymd. Det är inte så länge sedan. Kanske ingen skönhet men bänkarna och träden gjorde det dock lite mer idylliskt.
Signe Sjöland drev korvkiosken på Nya Torg. Hon bodde på norr

När det gäller Nya Torg att pissekuren mitt på torget, tyvärr inte avbildad, fanns även på då jag var i 7-års åldern alltså på början av 1950 talet. Därmed menar jag att urinalen i Busstationen endast kom till när pissekuren hade tjänat ut. Dessutom kommer jag i huvudtaget inte ihåg busstationen innan tågstationen lagts ner och alltså Pressbyrån, som ju var där uppe vid stationen, etablerade sig i samma skjul. Därför tror jag Busstationen kom till endast på början av 50talet, inte 40talet som redovisats, men jag kan naturligtvis ha fel för mig.
För övrigt kan jag tala om at korvkiosken i hörnet på torget sköttes av fru Sjöland. Brukade alltid köpa korv från henne när vi kom hem från ishockeyn som var stor på den tiden, detta även om Kylle på Gamla Torg hade börjat med en läcker pepprad mos.

© Leif Blumenau.

Nya Torg. Var på 1800-talets mitt ett stort kärr, men anlades som torg i slutet av 1870-talet.

Nya Torg i Hörby för en del år sedan. ICA-huset är ännu inte byggt och där Plens ligger i dag såg det ut så här. En fruktaffär och en fotoaffär i samma byggnad. Lägg märke till Messerschmitten, en udda mc-bil på 3 hjul även på den tiden.

Frukt & grönsaksaffären ägdes av Gösta Pålsson, vars son Bengt var klasskamrat och god vän. Att döma från Ford Tanusen till höger, är vi i början på 1960-talet, då jag alltså hade börjat på HAL i Eslöv. Messerschmitten blev till när flygplansfabriken blev förbjuden efter kriget att bygga flygplan, men skoter -kabin fordonet som passade deras konstruktionserfarenhet, fick man ju bygga och det lanserades på mitten av 1950-talet. Det verkar som man hade asfalterat över kullerstenarna och även cementplattan där fiskståndet brukade ställas upp till höger, framför Otto Liljas speceriaffär. Där befann sig, dessförinnan i tiden den gamle Björklund en gång i veckan, även då det var smällkallt, som ju var nyttigt för fisken som färskvara. Han höll värmen genom att klappa händerna på kors runt kroppen så det smattrade i läderrocken.
© Leif Blumenau.

En härlig bild från Nya Torg i Hörby. Två grisar på rymmarstråt. Mellan torget och Nygatan står de och funderar över sin situation. Vilket håll är det bäst att sticka åt? Neråt torgstånden eller upp mot järnvägsstationen?

Ja, en härlig bild är det, med gris kultingarna som springer lösa, som sig bör, på Grisatorget på slutet av 1940-talet. Det är vid NV hörnet, i korsningen mellan Nygatan och Torggatan som leder upp till Hästatorget.
På hörnet bakom stånden, som nog sålde knäck, var på den tiden en klädesaffär, Varuhuset. Där började min fader, Wolf Blumenau – mest känd som Blom, sin karriär som affärsbiträde i Hörby. Sedan efter giftermål med Köpenhamska Dora Itkin, 1936, som alltså skulle bli min kära moder, fick han mod till sig att öppna eget alldeles invid, i byggnaden till vänster, som alltså blev till Beklädnadsmagasinet.
Affären var ett familjeföretag som drevs ända tills slutet av 1970-talet då min mor avvecklade och sålde fastigheten till Stefan Svensson som öppnade Elkedjan efter total ombyggnad. I början hyrde Beklädnadsmagasinet lokalen från Kristina som hade Kaffeservering på baksidan försedd med lummig trädgård innehållande bersåer, en rad utedass, förrådshus, ett stort kastanjeträd och kantad av alla slags bärbuskar. Särskilt vid Stormarknaden spikade hennes vän, bryggare Lorenz upp långa bord och bänkar och det var tjo och tjim till kaffegöken och vetebrödet. Det var i hennes kök jag först fick smaka svartsoppa och blodkorv, som ju annars var förbjuden föda, ja, fy för den lede.
© Leif Blumenau.

Nya Torg 1955. Korvkiosken invid trädet sköttes av Fru Sjöland. På den östra sidan av Grisatorget är Arnolds och Gunnar Perssons cykel affär, en viktig institution i byn för oss ungdomar. Genom porten, som en bil just nonchalant blockerar, kunde man köra cykeln och sedermera Puchen rakt in i verkstaden. Jag växte upp med sonen Leif-Göran Persson, som ju bodde, ett tag mittemot, i Konsumhuset på Storgatan. Vi lekte William Arne, dödsryttaren i tunnan, genom att cykla runt på plank uppsatta i en cirkel. När vi var lite större sprätte vi med våra cyklar upp gruset på torget i höga vallar, mycket till Polis Ottos förtret.

En bil har parkerad vid C. F. Sjöbergs cykelaffär, Den affär som Arnold Andersson och Gunnar Persson sedermera drev. I huset till höger låg en gång en matservering. Idag finns inte husen., här har systembolagshuset växt upp.

Nya Torg sydöstra hörnet. Skolbild från 1872.
Fotograf: M Lindstedt.

Troligen någon gång under 1920 eller 1930-talet, är från Nya Torg i Hörby och föreställer smågrishandel under en torgdag – torsdag – från ovannämnda tid. Se mer under Marknader.

Nya Torg: Knut Fiskare vid sin vagn

Nya Torg.

Grisamarknad på Grisatorget på tidigt 1940-tal. Den sydliga delen av torget var belagd med kullerstenar, som ju var bra för dränering av pisset som silade ner från grisalådorna. Andra huset från vänster, i bakgrunden var Gunnar Persson-Arnolds cykelaffär. Bakom träden till höger gömmer sig Hilding Johanssons lada som skulle bli vulkverskstad i sinom tid. Text och foto: © Leif Blumenau.

En annan vy av samma scen med dem hästdragna grisavagnarna. Ett följeföl krumbuktar sig bakom moderstoet till höger. I bakgrunden ses posthuset på Postmästaregatan.
Text och foto: © Leif Blumenau.

Torgdag på Nya Torg.

Torgdag på Nya Torg.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Nygatan med Kjälls foto- och tavelaffär. Han var ju även konstnär och målade tavlor.t.v. Nästa hus är Palms Hattar och Mössor samt Palms Conditori och Café. Efter korsningen med Ernst Ahlgrensgatan syns Fotocentrum. De två första husen revs hösten 1970.
Foto: Postum Lennart Persson, och är från perioden 1966-1970.

Vägarbete på Nygatan.

Nygatan från Gamla Torg upp till järnvägsstationen.

Vänster sida: 1. Lundbergs beklädnadsaffär. (nu Sions fastighet) 2. Bokhan A. Kockum - Axelina. 3. Palms Hatt och Mössaffär, en Urmakare. Höger sida: 1. Olssons Järnhandel

Ett fantastiskt arbete genom att kolorera en svartvit bild. Krävde stor yrkesskicklighet.

På skylten till vänster står A.J. Samuelsson Speceri & Diverseaffär. Ägare Anders Johansson Samuelsson, enligt församlingsboken flyttade han 15/10 1906 till Häglinge.
Anders Johansson Samuelsson var född 25/3 1875 i Tolånga död 14/5 1952 i Malmö, gifte sig 20/4 1907 med Johanna Andersdotter född 14/12 1869 i Ullstorp död 25/11 1946. De fick sonen John-Erik född 2/12 1909 död 11/12 2000 i Malmö.
Man ser också skylten till Oscar Palms Hatt & Möss affär. Peter Oscar Palm föddes 3/3 1873 i Fogdarp Bosjöklosters församling gifte sig 28/12 1902 med Emma Hallqvist född 15/6 1882 i Lyby församling. Textfakta tagit från bygdeband.se.

A. W. Sjöbergs mattaffär på Nygatan.

”Höga Hus”. På 1841 års kartskiss över Hörby ser man norr om Gästgivaregården två hus varav det största var en magasinsbyggnad detta hus kom att kallas Höga Hus för att det hade två våningar. År 1850 startade L. L. Ekman en stor verkstad, där tillverkade man brännvinstråg och större kittlar. Verkstaden sysselsatte ibland upp till 40 st. arbetare.

Vänster sidan: 1. Slöjd och bosättningsaffär (senare Resia). 2. Kockums bokhandel. 3. Palms Hatt och Möss affär Höger sida: 1. Evald Åbergs järnhandel. (senare Hjorts). 2. Hörby slöjdmagasin på hörnet Liljas Speceriaffär 3. Pamps blomsterhandel.

Frosta Härads sparbank

Frosta Härads sparbank

Foto: © Stina Nyman.

Stina berättar:
Sparbanken i Hörby, en monstruöst ful byggnad där jag och mormor ofta satt utanför och samlade på regnummer. Leken var rätt rolig när man var 10, mormor däremot slutade aldrig att leka den, och en jul när jag tog med henne de 50 milen upp till Örebro undrade jag om jag skulle storkna vid det 300:de "jle 833,,julle 833" eller det 350:de.

Har också ett jättespecifikt minne av att det här gicks in och betalades min konfirmationsresa till Torquay,,en JÄVULSK massa pengar för mig (och för föräldrarna) på den tiden,men jösses vad tacksam jag är för att jag fick åka!
© Stina Nyman.

Foto: © Stina Nyman.

Stina berättar:
När man körde genom Hörby märkte man snabbt att det är liksom lite döende. Pressbyrån som aldrig stod tom eller stilla är död och glömd.

Hit ner galloperade man vid första chans när man gick i 7-8-9 för att köpa en glass eller godis och hänga lite helt apropå (läs sjukt uträknat) på torget, lagom långt bort från A-lagarna, lagom nära för att de snygga killarna skulle kanske se en i de 2 sekunder de gick förbi. De såg nog aldrig mig, jag gömde mig bakom häckarna som inte längre finns där, och om de såg mig var det mest för att deras ögon skummade efter min supersnygga väninna Rebecca.
© Stina Nyman.

Tomtar i gatan ett julkort från Hörby. Kan förlagan till vykortet vara bilden här till höger? Konstnär: Okänd, men sökes.

Nygatan från Nya Torg mot Gamla Torg. Troligt är att denna bild är förlagan till julkortet här till vänster.

Nygatan mot järnvägsstationen.

Nygatan med Thure B. Wibergs f.d. Järnvägshotellet. Huvudbyggnaden är från 1884. Tillbygget från 1949. Hotellet drevs till 1940. Åren 1941-1945 användes byggnaden för utbildning av militärpolis. Den 18 september 1946 öppnades här konfektionsfabrik vilken lades ner december 1971. Efter omfattande renovering flyttade den 5 november biblioteket 1978 in.

I den nyare byggnaden angränsande, söder om på Nygatan, Ture B. Wibergs kappfabrik var en gång en körsnär med pälsaffär, kanske ansluten till TBW. Tänka sig att såna lyxvaror, hade klienter i Hörby, vars medborgare för det mesta var enkla hantverkare, småborgare och bönder och dem verkligt rika med minkpälsförsedda fruar, tror jag, kunde räknas på ena handens fingrar. Text: © Leif Blumenau.

Nygatan tagen från det 1884 byggda gästgiveriet (nuvarande apotek) och visar Nygatan söderut.

Nygatan ner mot Gamla Torg.

Nygatan, efter branden i huset ”Rosenhill” på södra Nygatan natten mellan 28-29 maj 1938.

Polismästare Oskar Sjöberg.

Polismästare Oskar Sjöberg i vita byxor, mitt i bilden. Född 1876 i Gudhem (Skaraborgs län i Västergötland).
Inträdde i polistjänst 15/11 1899 som extra poliskonstapel i Malmö. Befordrad till 1:e konstapel, vid Malmöhus läns centralpolis 1/1 1902. Polis kommissarie i Hörby 16/6 1904.
Avlagt underoffisersexamen vis Artilleriet 1899 och volontärexamen vid Malmöpolisen 1900. Riksförsäkringsanstaltens ombud. Kompanichef i Landsstorp.
Han flyttade till Skåne 1878 med sina föräldrar. År 1904 flyttade han till Hörby. Han har bott på Nygatan 11, Nygatan 12, Lilla Wästergatan 14 och till sist på Bollhusgatan 25 där han dog 1961. Han var först Polisuppsyningsman och efter 1906 Poliskommissarie i Hörby. Oskar gifte sig 1926 med Anna Gregow (1887-1955), hon var lärarinna i Hörby. De fick en son: Ove Sjöberg född 1927 i Hörby.
Text:  © Irene Sjöberg, Helsingborg.

Nygatan: Repslagare Christianssons fru med dotter.

Nygatan – Resia. Denna fastighet revs 1933 för att ge plats åt Sionsfastigheten, som invigdes 1935.

Otto W. Liljas speceriaffär i hörnet Nygatan - Nya Torg. Fastigheten där Liljas affär är inrymd ägdes av P. ”Göken” Håkansson, det är Håkansson som sitter med hunden i knäet till höger om honom står fotograf J. M. Lindstedt. Damen som syns i fönstret är mor Håkansson.

Nygatan, fastigheten Nygatan – Prostgatan ägdes av slaktare Ericsson. Café och Konditori Svea drevs av Ester och Edith From, som sedermera flyttade till Gamla Torg. 1931 övertog Ebba Cederström Café och Konditoriet. Axel Perssons sadelmakeri fanns i källaren.

Västergatan – Nygatan 1939. 1. Sionska fastigheten. Sionlokalen.  Ritz damekipering. (Cederquist). Åkerholms barnekipering. Guldsmed Håkan Petersson. Yvonnes parfymeri (B. Petersson). Resia. 2. Emma Perssons bokhandel. Här bodde redaktör? I porten innan Palms fanns ett ölkafé, som var öppet på torsdagarna. 3. Palms Möss och Hattaffär. Palms konditori.

Nygatan: Repslagare Christianssons fru med dotter.

Nygatan – Gamla Torg. Järnhandlare Olssons hörna, nuvarande Kreditbanken.

Nygatan. Utsikt från Järnvägshotellet.

Pamps Blomsterhandel vid Nygatan.

Nygatan ner mot gamla Torg.

Hörnet Nygatan – Prostgatan. Nils Martinsson på rymmen. Hasse Nilsson på tre hjulningen. Elektriker Knut Andersson i samspråk med sadelmakare Rosvall.

Varuhuset, vid Nya Torg, på hörnet av Nygatan och Torggatan.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Posten och brevbärare. Året är 1937.
Personen längst till vänster är min morbror Herbert
Hedlund, Hellmanarp.
Hälsningar Ingrid Bladh Hörby.

Interiör från posten. Året är 1903.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Stora takfönster, talar om att man här hade en fotoateljé. Ett måste innan fotoblixtar blev ett användbart hjälpmedel. De första fotoblixtarna var ju mer pyrotekniska "blixt & dunder" och svåra att hantera.

Ändå inte så stor skillnad till bilden ovan, trots det gått många år.
Foto 2013: © Fred Lundberg.

Inredningen i Foto och radioaffären.

Prostgatan 1922. Höger sida: Nybyggnaden är Polis Johanssons senare brevbärare Nilssons nu murare Roslunds. Vänster sida: Gustav Nilssons, Martinssons och skomakare A Nilssons.

1. Hörnfastigheten med nya Kopperativa. handelsföreningen.
2. Carl Martinssons fastighet med fotoateljé och Alma Erikssons Mat och Caférörelse. 3. Gustaf Nilsson. 4. Skomakare Österholm. I samma fastighet som Åbergs, järnhandel kallad Eskiltunna boden, hade Euruts Manufakturaffär omkring 1920 i Nygatan.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Karlsro på Prästgatan. Ägare Maria och Karl Persson 30-talet. Signer sålde blommor där på 40-talet.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Den gamla prästgården brann ner till grunden den 25 okt. 1778. En ny prästgård uppfördes i två våningar, undervåning i gråsten medan övervåningen var ekekorsvirke med tegelväggar. I prästgården bodde prosten Petter Weibull. Längorna var byggda av grundmur men några var i korsvirke.

Denna gård, Prästbostället hade Jöns Nilsson, när detta revs flyttade han till Råbygatan.

Prästgården och kyrkan i Hörby fotograferade i början av 1890-talet, från åsidan. I dag är här en liten park, lummig och skön under vår och sommar.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Knibergs fastighet vid Ringsjövägen.

Knibergs fastighet vid Ringsjövägen.

Nedläggande av kloakledning på Ringsjövägen.

Västra skolan byggdes av byggmästare Karl Liljenberg från Hörby 1908. Skolan var avsedd för barn boende på Hörby norr, på Ekeboda samt barn boende söder om ån. Byggnaden var då i två våningar och innehöll tre klassrum, och lika många bostäder. Innan det ens hade tillsatts någon lärare reserverades lägenheterna för två lärarinnor och en lärare. Man hade räknat med att skolan skulle kosta 15.000 kr, men innan den ens var färdig förstod man att slutsumman skulle bli omkring 22.000 kr. och så blev det. 

1928 byggdes skolan om och till. Man hade blivit trångbodd, elevantalet hade ökat, så fler klassrum behövdes. Det blev byggmästare karl Jönsson från Hurva, som fick uppdraget att bygga om och till skolan. Nu tillkom tredje våningen då man fann det vara ekonomiskt lönsamt att bygga till på höjden. Lärarbostäderna flyttades nu hit, och skolan fick därmed tre nya klassrum på de andra våningarna. 

Samtidigt byggde man en ny fastighet vid Ringsjövägen till lärarbostäder. Det var samme byggmästare Carl Jönsson från Hurva, som byggde huset.

Vid inkorporeringen år 1937 överfördes dessa fastigheter i köpingens ägo. 

Den egentliga undervisningen i skolan upphörde 1981. I mitten juli 1998 sattes grävskoporna i den gamla skolan och på en vecka var dess historia ett minne blott.

 Lärare som tjänstgjort på Västra skolan är många, bl. a.

Axel Rignell (gift med Alma Borggren) 1902-1940.
Gerda Granqvist 1903-1941.
Alma Borggren (gift med Axel Rignell) 1908-1909.
Helga Thornberg 1910.
Emma Kristensson 1911-1930.
Emma Lindqvist 1913-1914.
Gunborg Månsson 1915-1923.
Andrea Vikander 1918-1926.
Dagny Nilsson 1926-1927.
Elin Erlandsson 1927.
Olga Kristina Andersson 1928 – 19??.
Lilly Linnea Celander 1923-1924.
Tora H Margareta Troedsson 1924-1925.
Ellen H berti Persson 1925-19??.
Kerstin Persson 1928-19??.
Edvin Linde 1928-19??.

Första huset till vänster ägdes 1910-1925 av Olof Jönsson. 1925 köpte folkskollärare John Hallkvist huset. Nästa hus var Hugo Dahls bilverkstad som brann ner en julmarknad, den övertogs 1934 av B: Lundgren. Längre bort ses Knibergs (färgare) skylt..

I denna fastighet vid Ringsjövägen i Hörby, bodde Rektor Bertil Ohlsson, som var Rektor vid samrealskolan. Efter Rektor B. Ohlsson, ägde Tandläkare Walter Bondesson fastigheten.

Olof Jönsson Kommunalman i Hörby 1910-1925. Detta huset var beläget på Ringsjövägen, huset som lärarinnan Lisa Hallkvist köpte sedan. Olof Jönsson byggde sedan (1925) Fridshill ute vid Heåkra, och flyttade dit.

Kartan är från 1898.Ringsjövägen hette på den tiden Vestergatan, och till höger i bilden är Gamla torget – Idag Gamla torg..

Villa Tusculum byggdes år 1881. Dr. Pär Green, som var praktiserande läkare i Hörby under åren 1886 till 1891 bodde här. Han var också järnvägsläkare vid järnvägen i Hörby – Tollarp.
Efter Dr, Green bodde apotekare Lagerstedt i villan.
1932 köpte disponent Helver fastigheten. Fru Helver inredd de då ett sjukhem i fastigheten.
1950 köpte Maria och August Lannerheim fastigheten och inrättade ett vårdhem till ett tiotal patienter. I slutet av 1970-talet övertog sonen Hans Lannerheim rörelsen. Maria Lannerheim hade nu även ett hem i Tjörnarp (Mariahemmet) samt Bokebo i Ludvigsborg.
I början av 1980-talet köpte bilhandlare Lennart Olsson Villa Tusculum och restaurerade den till det utseende det har idag.
 

Vill bara påpeka att sonen Hans Lannerheim, som vi kallade för Sassa, var den mest framstående sportsmannen, kanske i Hörbys historia. Så vitt jag kommer ihåg var han helt uppe där på svensk nivå i bordtennis, och säkerligen den största ishockeystjärnan i BOIFs undomslag.
Text: © Leif Blumenau.

Jag har ett par kommentarer till bilder under rubriken Ringsjövägen. Den först gäller Villa Tusculum. Leif Blumenau skriver så här:
"Vill bara påpeka att sonen Hans Lannerheim, som vi kallade för Sassa, var den mest framstående sportsmannen, kanske i Hörbys historia o.s.v..."
Där kommer Leif ihåg fel, det var inte Hans som kallades Sassa, det var en äldre bror som hette Nils-Axel. Hans och jag var lekkamrater/kompisar i ett antal år och var ofta i villa Tusculum. Jag är född 1944 och Sassa är 4 kanske 5 år äldre.
Text: © Bertil Strandman

I huset som har gaveln mot gatan hade bagare Viberg sin affär. Johanna Knut köpte här sina bullar som hon sedan sålde, när hennes egna tagit slut.
I motten av 1920-talet ägdes huset av en som hette flygare, de sålde bl. a. vita pepparkakor. Han var dessutom ensamförsäljare av läst, samt hade försäljning an knäck, som kostade 2 öre.
Vibergs hus köptes av stenhuggare Flygare. Han bedrev sitt stenhuggeri till slutet av 1950-talet då han blev vaktmästare för Hörbys parker.
I nästa hus bodde en annan då välkänd Hörbybo vid namn Kniberg. Han hade en affär där man sålde garn och stickat.

Kommunhuset. Fotograf: okänd, men sökes.

Kommunhuset. Fotograf och Förlag: okänt, men sökes.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Lantbrukare Martin Olssons gård, Råbygatan 25, Hörby.
bakgrunden skymtar Hörbyån. Till vänster syns, Spoletorp. I förgrunden ligger lantbrukare Henning Nilssons gård. Bilden är troligen från slutet av 1940-talet.
Bilden ställd till vårt förfogande av Lennart Westerlund, Malmö, f.d. Hörbybo.

Thorssonska gården.

Victoria Benedictssons, alias Ernst Ahlgrens  bokar, som ligger i parken vid hennes hus på Råbygatan.

Kvarnviks kvarn på Råbygatan. Granne med sjukhuset. Under 50 och 60-talet fanns en tvättinrättning i en av byggnaderna. I slutet av 60-talet brann en del av byggnaden ned. I den kvarvarande byggnaden fanns Trensums musteri.

Råbygatan. Ett gammalt hus i förgrunden, en herre som står och blickar ut över vägen som ser ut som lervälling.

Råbygatan i Hörby. Så här såg det ut i svunnen tid. Ett hästekipage kommer stilla och lugnt körande. Bakom står en liten tösabit och betraktar ekipaget. Tösabiten heter Ester senare gift med Hjalmar Henriksson. Ekipaget hon tittar på är skrothandlare ”Vitto” med sin vita häst.

Flera gårdar fanns inne i centrala Hörby i början på 1900-talet. Den här gården Nr 23, fanns i korsningen Råbygatan- Ystadsvägen. Gården uppfördes i slutet av 1700-talet och revs 1912, då nya byggnader byggdes. Här ligger numera ett tvåvåningshus och intill finns Fogelbergs skor.

Råbygatan, våren 1903. Huset vid krysset på bilden är Peterssons Heminredning. Fastigheten närmast till vänster inrymde Peterssons Färghandel . I våra dagar har Bilkompaniet hållit till där och nu är det Nya Cykel - och Finmekaniska Verkstaden. Huset nedanför har inrymd ett bageri en gång i tiden.

Året är 1903. Peterssons Möbelaffär lämnade S:t Olofsgatan och flyttade in i den nuvarande fastigheten vid Råbygatan. År 1903 byggdes det huset om rejält och på bilden poserar Byggnadsarbetarna för fotografen.

Råbygatan till vänster garvare Hallkvists hus. Läderaffären övertogs av sonen Algot Hallkvist sedermera av dennes änka. Rakt fram Carl Lindkvists hus. (tidigare Sven Thorssons fastighet). Till höger målare J M Peterssons fastighet senare Fritz Petersson och därefter Yngve Petersson.

Råbyvägen. Den vita byggnad, är lasarettet, och huset vid vägkanten invid ån beboddes av Nils Strand, som var mjölnare å Kvarnvik. Omkring 1935 – 1940.

Råbygatan, Axel Martin Olssons gård.

Året är 1900.

Råbygatan från öster. På den vänstra sidan fanns Peterssons Färg och mitt över gatan Hallqvists läder som ännu fungerar som läderaffär. Bortom fanns Peterssons Möbler. Denna bild tagen omkring 1920.

1895-1900. En vinterdag på Råbygatan i Hörby, där den gamla Gästgivaregården finns med. Huset vid höger sida är AB Ljungbergs eftr. Ljungberg avled 1895, varför bilden är ganska gammal.

Råbygatan, Kvarnvik

Kvarn nr. 16 avser väl Alfred och Ingvar Perssons kvarn på St. Olofsgatan, även kallad Benstampen eller Kvarntorp kvarn.

Råbygatan. Utsikt från ån. Husgaveln till höger är Gösta Tuvessons lantgård, samt i bakgrunden på samma sida Stampa möllan eller kvarn nr 16. Idag ägd av Ingvar Persson.

Året är omkring 1920. Hörnan Råbygatan/Ystadvägen, där Modepunkten finns idag. OBS! Tunnorna på rad bakom herrarna. Detta var brandtunnor med vatten i. Brandstationen, ett litet hus som hade plats med en brandspruta låg tvärs över gatan vid ån. Idag finns på samma plats en stor gran. Eller granne med 36:an Lars Svenssons bostad.

Rättelse 2016-10-10:
I grundinformation om bilden står att den är från 1880. Detta är fel och årtalet skall istället vara omkring 1920. Ingegärd Olofsson  far är en av herrarna på bilden och han är född 1888.

Bron vid Vårdcentralen 1825.

Råbygatan. Denna bild föreställer baksidan å fastigheten, som idag rymmer Peterssons Heminredning, och vars trädgård är vida berömd.

Omkring 1910-1960

1860-1892

Jag tycker mej känna igen huset på Råbygatan på hörnet med Brännerigatan, sedermera Sankt Olofsgatan, närmast från höger i bilden. Jämför gärna med den nya bilden ovan.

Mitt emot det Thorssonska huset på Råbygatan står den lägenheten, här visad i nutida skick, där Sadelmakare Rosvall hade sin verkstad. Han var en skicklig yrkesman med bred kunnighet som annonsen antyder, och nog skulle jag vara intresserad i hans handgjorda portföljer, om min tidsmaskin hade fungerat. Men framför allt var han en vänlig, frikostig själ som inte höll tillbaka för att skänka läderbitar och ge allehanda råd till oss scouter för att göra hölster till kompas, och kniv, och säten för hopfällbara stolar, och till och med att klä loggboken med. För det ska han ha stor tack, var han nu är. Om hans dopnamn är Folke  så kunde han mycket väl vara en av dem berömda Giraldos Brothers, som man kan läsa om här på Gammalstorp.se, och om inte i varje fall besläktad ty Folke var sadelmakare liksom denne Rosvall även om han en gång startade hos Möllers sadelmakeri.
Text: © Leif Blumenau.

Här lite nyare bilder från Råbygatan. Ombyggnaden 2009.
Foto: © Roland Pedersen.

Foto: © Roland Pedersen.

Foto: © Roland Pedersen.

Foto: © Roland Pedersen.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Sankt Olofsgatan 17.

Sankt Olofsgatan 17.

Sankt Olofsgatan 17.

Sankt Olofsgatan 17.

Sankt Olofsgatan 17.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Skolor

INFORMATION OM SKOLFOTON OCH SKOLOR

En sammanställning av alla skolfoton från Hörby  kommuns olika orter
finns från och med januari 2016 under länken "Skolfoton i kommunen".

Brand på Slagtoftavägen, 1948. "Tornet" syns längst bort utan "hatt". Foto: Anna Tornbacka.

Leif berättar
Man förundrar sig över så många bränder det var runt om Slagstoftavägen. Kan det ha att göra med närheten till till brandstationen vid Kotorget, eller är det tvärtom? I det här fallet resulterade det i att man snällt fick ta sin tvättkorg till en annan mangel än den som var här i källaren, och lyckligtvis var där en helt ny på Tingsgatan, som ju var mycket närmare för oss.
© Leif Blumenau.

Gamla kvarnen vid Slagtoftavägen.

Gamla kvarnen vid Slagtoftavägen.

Villa parti från Hörby. Villa ”vestend”. Villa ”vestend” ägdes av Albert Zeime grosshandlare i ägg och kolonialvaror. Firman fanns på Slagtoftavägen där sedermera Malms Livs kom att ligga. I dag 2014 är samma plats parkering till Coop. Villan ägs av Professor Bengt Y Svensson.

Slagtoftavägen: Östra folkskolan från järnvägsövergången.

Leif berättar
Det gamla kommunalhuset var mycket mer än det. På översta våningen till höger var Hörbys bibliotek som på min tid övervakades av bibliotekarie Säckulla, syster till frun av den ganska kända konstnären Kruse, han som författade Mitt Hörby. Hon var sträng och tolererade inget småprat eller ens viskande i sina domäner. Just nedanför var ju en klinik  dit man skulle gå och vaksineras. Dem fick slita mig från the ljusgröna järnräcket för bli stucken i armen. När jag var lite äldre tillärades patrullen Svalan en lokal i den kolsvarta källaren invid skyddsrummet och där var jag tillsammans med Lars, som ju var son till kårledaren, Reis. Han var en välsignelse för Hörbys unga, ofta inviterades hela scoutkåren till sitt torp uppe på Linderödsåsen och som man kom i beröring med till vardags i hans bokhandel som han övertog från Emma Person.
© Leif Blumenau.

Gamla kommunalhuset.

Slagtofta, Erik Olssons fastighet Slagtoftavägen 6.

Ett karnevalståg i början av 1940-talet. Plåtslagare Erik Olsson hade världspatent på självbindareklämmor. I huset efter bodde ”Store Pär”, han kan ses i porten. I nedre plan bodde Anders Persson. Hans hustru var döv, så när de pratade med varandra hördes det lång väg.
I nästa hus framför skorstenen bodde Sven Larsson. Han tillverkade kvastar (linor) och sålde. Han handlade även med stegar, som ”Göingegubbarna” lämnade kvar efter marknaderna. Han tjärade även tak till dem som så behövde.
I huset efter, som ägdes av Sven Larsson, bodde bland annat järnvägsmannen Fors Artur Wernersson, Olof Bäck och Ester Göransson, som var fotograf.
På bilden ses på trappan Sven Sture Larsson, och i tåget Åse Jonsson och Edit Nilsson. Damen i basker är Ingrid Ahlstad.

Natten den 26 juli 1885 brann kvarnen. Nattväktare Österberg hade gått förbi kvarnen, sett ljussken, men trott att man arbetade i kvarnen. När han efter sin vandring i gatorna kommer ner till torget, möter han F Pettersson, som säger att kvarnen brinner. Väl uppkomna till kvarnen ser de förödelsen.

Östsberg hade son väktare skyldighet  att mellan klockan 23.00 på kvällen och 03.00 på morgonen genom tutning i horn tillkännage att allt inte stod rätt till – så skedde inte. Tre hus blev lågornas rov. För Jönsson Olsson och hans familj var det ett svårt år. Tre månader innan branden hade hans 3-åriga dotter avlidit.

Efter branden kom Jöns Olsson på obestånd och i november 1886 övertog Olof Johannson kvarnen. Han hade tidigare varit mjölnardräng hos Jöns Olsson. Den siste kvarnägaren hette Er Johansson, som hade kvarnen igång ända till 1960-talet, då han med ålderns rätt slutade att mala.

Den Holländska väderkvarnen vid Slagtoftavägen.

Juvelen på Slagtoftavägen var ett dansställe som byggdes år 1945 och var en öppen dansbana, som hette Folketspark. Den drevs av Hörby Folketshus-förening.
År 1954 köpte Artur Sjöholm parken och döpte den till Juvelen. Han ägde även Jägersbo vid Höör. År 1978 köpte Lars Karlsson och Börje Jönsson danspalatset och drev det till 1994 då den nye ägaren hete Jens Jakobsson och namnet ändrades till Mimis.
Den 1 juli 1995 totalförstördes fastigheten av en eldsvåda och ruinerna låg länge kvar på tomten och byggdes aldrig upp igen.

Annons från 1958.

Fotograf och årtal okänt, men sökes.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Hörby Slakteri, Byggdes 1913. Redan 1916 byggdes nya byggnader. 1938 måste man åter bygga till.

Hörby Slakteri. Byggdes 1913. Redan 1916 byggdes nya byggnader. 1938 måste man åter bygga till.

Sista slaktdagen på Scan 1963. Bilden tillställd oss av Kjell Sjöström. Här kan du se en betydligt större bild.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Originalet återfinns på museet i Hörby.

Häradsekonomiska kartan 1910-1915.

Karta från 1919.

Hörby nr 1 var Gästgivaregården (idag Stora Hotellet) och vi vet att den funnits sedan 1660-talet. Den förste gästgivaren var Wilhelm Pohl och han dog 1685. Pohl var ovän med kyrkoherde Hans Bruhn och de skulle mötas i tinget i Gårdstånga. Bruhn åkte emellertid till Danmark när kriget bröt ut 1677 och återkom aldrig till Sverige.
1671 brann Gästgivaregården men återuppbyggdes 1673. Pohl var en aktad man och begrovs inne i kyrkan. Hans barn och svärson drev sedan Gästgiveriet vidare.
Konflikter med byfolket och förfall av gården fortsatte sedan.
1760 hette krögaren Kampf. Han var försupen och sjuk. Misslyckades med ett självmordsförsök och mördade sedan sin fru som han trodde var otrogen.
Den sista innehavaren av Gästgivaregården var Johan Nilsson med sin hustru Christina.
Victoria Benedictsson tyckte på 1880-talet att Johan alltför lättvindigt förtjänade sina pengar. Johan dog redan vid 38 års ålder och hustrun Christina hade flyttat över mer och mer av verksamheten till Järnvägshotellet, som nu hade fått fullständiga rättigheter 1882.
Hörby nr 1 var nu i praktiken endast ett lantbruk. År 1900 revs Hörby Gästgivaregård och hotellet byggdes. Det stod klart 1901.
Observera att hotellet heter Hörby Hotell och att vägen Nygatan ännu inte dragits fram vid sidan av hotellet.
Efter något år fick hotellet en krögare som hette Älvberg. Han hade tidigare haft Stora Hotellet i Linköping. När han flyttade till Hörby tog han med sig sitt
porslin och eftersom det stod Stora Hotellet på tallrikarna så fick Hörby Hotell bli Stora Hotellet.
Vykortet är stämplat 1903. Text: Kjell-Åke Åsfält.

Stora Hotellet i slutet av 1920-talet. Den mindre bilen i mitten är en av Volvos första bilar.

Läs mer om Stora Hotellet i Henry Olssons bok.

När Volvos första serieproducerade ÖV4 (ÖV står för öppen vagn) skulle köras ut från fabriken 1927 gick den baklänges. Orsaken, som man återkommer till på tekniska högskolan vid varje årskull inom ämnet planetväxlar, var att differentialväxeln hade installerats bakvänt. Den övertäckta versionen, PV4 som ses på bilden kom ut 1928 och producerades under ett års tid. Den 4-cylindriga motorn kunde prestera hela 28 hästkrafter vid 2000 varv/min. © Leif Blumenau.

Stora Hotellet i december. © Foto: 2012, gammalstorp.se

Den gamla gaslampan som syns framför hotellet inköptes från Kongens Nytorv i Köpenhamn.
Nu renoverad i Museets trädgård (där ingen kan se den).

Observera gatlampan framför hotellet. Det är inte samma som finns på bilden ovan, eller så är den "modifierad".

Första söndagen i advent är kyrkoårets första dag. Helgdagen är den fjärde söndagen före juldagen och firas traditionellt i Hörby som Julskyltningssöndagen.

På min tid restes en jättestor julgran, dagen till ära på stället där Kongens Nytorv lyktstolpen står och försågs med rader av glödlampor, som efterhand slogs sönder under vinterstormarna. Lyktstolpen fick alltså ge vika varje år och därför tyvärr skamfilades en hel del. Medan ingen hade väl för avsikt att "modifiera" den, så säges det, gjordes en replika om originalet skulle gå förlorat.

Runt om centrala Hörby vrålade högtalare annonserande för Hörbys affärer, t .ex. gå till Blom i Beklädnadsmagasinet och gör era inköp, men också julsånger, t. ex. hej tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustiga vara, som var bra till att att dansa kring granen med, men också speciellt året 1956, Rock Around the Clock som var populär bland tonåringarna.

Som på beställning hade det snöat dagen innan och Lions hade ett bås på NV sidan av torget där det skänktes varm buljong till människoskaran för att hålla värmen. Folk gick omkring och tittade på julskyltningarna. Tholden hade ägnat ett helt fönster till modelljärnväg, där man glodde flera timmar. Min far nöjde sig inte med den vanliga nickande tomtedockan i fönstret men hade en gång inköpt i Köpenhamn ett hus med "Herdinnan och skorstensfejaren" som snurrade runt på taket, alltså påminnande om H. C. Andersensagan, som kanske inte uppskattades av alla. Som skyltningsinslag var där mycket bomull med glitter på, och röda girlanger.

Som en eftertanke, efter ombyggnaden av Gamla Torg är där väl inte plats för en 15 m hög julgran, som jag gissar har flyttats till Nya Torg.
© Leif Blumenau.

Stora Hotellet Julkort. Konstnär Görel Bockasten. Tryckeri: Arkivbild Sövde.

Gamla Torg med hotellet och dåvarande trafikljus.
Fotograf: okänd men sökes.

Stora hotellets trädgård omkr. 1935. Från vänster:  Grosshandlare Lindquist. Veterinär. Källarmästare Oskar Bondesson. Färghandlare Fritz Petersson död 1938.

Bertil Månssons Trafikskola startades upp i Hörby 1954. Verksamheten utvidgades snabbt och snart hade dem förvärvat 5 körskolebilar av märket Volvo Amason, som hade kommit på marknaden sedan 1956. Själva bilen kännetecknades av sin totala brist på segdragning vilket förde med sig nödvändigheten att flitigt växla upp och ner, t. ex. vid rundandet av gatuhörn skulle man helst ner i ettan. Annars fick man motorstopp vilket var en allvarlig anledning till att bli kuggad. När det blev min tur att köra upp, 1961, var körprovet i Kristianstad eftersom Vägverket menade att Hörby inte var representativt nog för komplicerad körning med trafikljus. Flera dyra körtimmar förlades till Kristianstad för att preparera en för uppkörningen.

Omkring 1963 revs tornfastigheten och snart blev Tornabacken jämnbred med Storgatan. Sedan tog det till ombyggnaden av gamla Torg 1987 innan kommunen äntligen satte upp ett trafikljus där vid hörnet med Råbygatan, se bilden. Just i denna farliga korsningen, erinrar jag mig, där var en fruktansvärd olycka på slutet av 1950- talet, med en liten pojke på cykel som kom under en långtradares tanksläp.

Om dessa drastiska ommöbleringar fick Vägverket till att ompröva sin inställning om Hörby som godtagbar körprovsort har jag ingen aning om. Men jag gissar att körkortsprovet fortfarande är kvar i Kristianstad liksom på den tiden, eftersom även närmare till Eslöv, välförsedd med trafikljus, är diskvalificerad.
Text insänt av: © Leif Blumenau.

Illustratör okänd; men sökes.

Troligen invigningen av Hörby Hotel, 1901.

1901. Hörby Hotel vid utställningens öppnande.

Hotellet håller på att byggas.

Hotellet håller på att byggas.

Stora Hotellets trädgård.

Hotellet håller på att byggas.

Interiör från Stora Hotellet

Interiör från Stora Hotellet

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Foto 2016.

Har någon äldre bilder  från Bryggargränd? Kontakt oss här.

Foto 2016.

Foto 2013.

Foto 2013.

Foto 2013.

Foto 2013.

Foto 2013.

Foto 2013.

Foto 2013.
Foto: © Fred Lundberg.

Foto 2013.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

St. Olofsgatan 8. Småskollärare Anna Nilssons hus.

St. Olofsgatan 8. Småskollärare Anna Nilssons hus.

Fastigheten i förgrunden å vänster sida på bilden, är den gamla skyttepaviljongen som låg söder om ån. Fastigheten till höger på bilden är det som en gång i tiden var bränneri, och som senare blev Hörby snickeri och möbelfabrik. Gatan hette förr Brännerigatan, och idag 1992 heter den St. Olofsgatan.

St. Olofsgatan 17

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Vi går tillbaka till Gamla Torget och tittar in på Storgatan.
Huset med gaveln mot gatan är A W Sjöbergs manufakturaffär. Bortom ser vi Ernst Hallkvists hus som rymde flera affärer.
Vid gaveln ser man Garvaregatan. Sandahls modehus ligger idag där Hallkvists hus låg.
Lägg märke till alla hästar som fanns på Storgatan på denna tid.
Text: © Kjell-Åke Åsfält.

Mårtenssons pappershandel vid storgatan strax innan det revs.

1870. Storgatan mot Gamla Torg. Vita huset framför kyrkan byggde kopparslagare Ekman år 1858. Han hade blivit trångbodd i Höga Hus därför behövde han nya och större lokaler.1869 avvecklade kopparslagare Ekman sin verkstad och in i lokalerna flyttade apoteket .Det hade tills nu funnits i garverifaktor Olssons fastighet på Storgatan men apotekare Mauritz Nordkvist hade fått lov att anlägga ett nytt apotek i Hörby, och eftersom dessa lokaler låg centralt vid Torget så flyttade man hit.

Här är Storgatan grusbelagd och så gott som helt fri från fordon. Man promenerar på trottoarerna – och mitt ute på gatan. Kommer det ett fordon hinner man säkert undan i god tid.

Dåvarande Fritidsgården i Hörby. Tidigare ägare syssloman Oskar Appelgren., senare ägare Nils Brandin. Vi skriver nu år 2013 och på tomten finns idag det som Hörbyborna kallar "höghuset".

Storgatan i modernare tider, bilarna har blivit några fler och betydligt modernare. Här är kupolen på Tornahuset bortblåst.

Storgatan i Hörby. Någon särskild trafik att tala om är det tydligen inte den här dagen. Lägg märke till kupolen på Tornahuset.  Längst till höger i bilden skymtas en bensinpump. Bensinfabrikatet är Standard. Se fler av Hörbys bensinstationer genom åren.
Kortet poststämplat den 21/4-1944.

En fastighet vid Storgatan i det gamla Hörby. Bilden är från 1912. Det är här som Bil-Månsson ligger idag.

En fastighet vid Storgatan i det Gamla Hörby. Bilden är från 1912. Det är här som Bil-Månsson ligger i dag.

Ca. 1930. Jöns Månssons bilfirma, nuvarande Bil-Månsson. Jöns Månsson startade sin firma på Storgatan 1922. 1927 började han sälja Ford, det var då den första A-forden tillverkades. 1930 byggde han en ny verkstad. 1944 började Månsson att sälja Volvo. 1946 byggdes ytterliggare en verkstad för lastvagnar. 1972 rivs alla hus i närheten och firman byggs ut och får det utseende som det har idag. Innan Jöns Mårtensson flyttade till Hörby hade Artur Andersson bryggeri i lokalerna.

Storgatan. Anna Pålssons café. Näste ägare var Viktor Nilsson och då hette caféet ”Fenix”. Omkr. 1954-55 ägdes caféet av Henry och Dagmar Hansson. Siste café ägaren var troligen Göte Feuk. Efter caféet har vi inkörseln till Winkvists Laststuga. Här fanns upplag av kol och koks, som utlämnades av Anders ”Lyckans höjd” Persson och ”Svarte” Nils Persson. Sedan var här motorcykelverkstad som bl. a. ägts av ”Strandman”. I nästa hus till vänster uppför trappan fanns A W Nilssons Ram och Pappersaffär. Till höger fanns café ”Göta” ägare fru Ahl. I källaren hade Pär Wallin skomakeriverkstad.

1885-1910. Storgatan från Tornhuset ned mot kyrkan. Gamla Gästgiveriet finns fortfarande kvar. Tornhuset byggdes 1875 - 1880. 1946 - 1947 blåste kupolen på tornet bort i en häftig storm och man rev sedan den övre delen av tornet. Omkring 1963 revs tornfastigheten.

Leif berättar
Jag vet inte varför det var så, men det fanns en hel del frisörer i Hörby. Hoppas bara de hade full sysselsättning. Här på bilden är en viss koncentration.
Närmast på höger sida Rosenquist som annars hade hus i Fogdarp nere vid sjön och en väldig Schäferhund som hette Rossi. Sedan är där Hilbert Mårtensson som det sägs om hade givit upp herrfrisöryrket för att sadla om till damfrisöryrket därför han var allergisk till hårvatten. Bara träd in i porten till höger och sedan upp för trapporna, förbi köket på vänster sida, så var ni snart i salongerna, där damerna satt med sina permanenthuvar.
Mitt emot gatan bortom Konsum hade frisör Olle Svenson sin salong. På Nygatan fanns Lindberg och Helmersson. Tillbaka till Porten, därinne var en gård med längst nere till vänster, Abbes verkstad. Han kunde laga allt och dessutom hade en speciell slipmaskin för skålslipning av skridskor.
Det för mig till fruktaffären med innehavaren, Skott i Källaren, i samma hus, bortom Porten. Han blev omhuldad lagledare för BOIFs ungdomsishockeylag men inget hjälpte när vintern glömde att komma flera vintrar och den ny sargen uppe mellan

Skyltarna på huset. Den vänstra "Möbelaffär", den högra "Likkiste".

Här har det blivit vinter och "Likkiste" skylten saknas.

Tornhuset

Storgatan: I slutet av år 1903 hade ryttmästare Swedenborg nästan sålt ut all sin mark, kvar återstod bara några tomter och gator som han lätt anlägga efter 1880 års köp Även torgen var hans. Eftersom han inte kunde stycka upp dem erbjöd han Hörby Köping att köp dem för 40 000kr ville man även ha tomterna var priset 75 000kr. Då Swedenborg inget hörde från de styrande gick han till länsstyrelsen med en ansökan om att få stänga av gator och torg. Alla stolpar som satts upp för framdragande av el skulle plockas bort. Eftersom de styrande i köpingen inte kunde styrka att dom hade besittningsrätt, biföll länsstyrelsen Svendborgs ansökan. Köpingen överklagade till ingen nytta, och blev av länsstyrelsen beordrade att inom 2 mån. ta bort stolparna. Man blev till sist överens så i maj 1906 köpte köpingen tomter och gator samt fäladsmarken intill Slagtoftavägen för 50 000 kr. Nu plockade man bort fotogenlamporna och ersatte dem med el. Han som hade gått runt och tänt fotogenlamporna hette Frisk.

Kokerskan är på väg till sitt arbete någon gång på 1920-talet.
Hon befinner sin utanför Bil Månssons hus. Storgatan var en grusväg.
Text: © Kjell-Åke Åsfält.

Storgatan. 1. I trähuset fanns på 1930 talet fram till slutet av 1950-talet ”Hörbybasaren” ägaren hette Nilsson, och Gullbergs sedermera Waldens herrekiperingsaffär. Planteringen efter trähuset kommer nu Tingsgatan fram. 2. I huset efter fanns från 1920-talet Marta Svenssons Trikåaffär och Otto Månssons fruktaffär. Denna affär övertogs sedan av E Persson. 3. I huset efter fanns från 1920-talet spinneri och Yllefabrik. Ägare Bäckström. 4. I sista huset inrymdes en bilfirma som ägdes av Jöns Månsson ”Bil Månsson”.

Där på hörnet med nuvarande Lundegårdsgatan står Sandhalska huset, som var till flera år efter Winqvists efterträdare hade byggt hörnhuset mitt emot, på Storgatan 11, strax efter kriget. Så sent i tiden som 1952 hade Sandahls Livsmedel, enligt annonsering  ur Almqvist & Wiksells Almanacka, sin huvudbutik i källarvåningen.

Tillhörande huset, i en sänka från gatunivån, var en enormt stor bakgård med lösa hönor, bersåer, storbladiga piprankor, fläderträd, klätterträdsalar och stora bokar - helt enkelt en underbar lekplats för barnen som skar röda vidjor från en slags bersåbuske och försvarade stället från inkräktare med dessa i hand som piskor.
Ja, gängbildning var inte ovanligt, då som nu, t. ex. på Norr hade Kvistapågarna sitt fruktade gäng som hade ett rykte om sig att hota med tortyr om någon skulle våga sig där upp, och Bengt Silver hade sitt mer inkluderande gäng som inbjöd till en massa hyss, som man bara ska hålla tyst om.

Nåväl, i början på 1950-talet skulle Sandahlska fastigheten rivas för att göra plats till, ursprungligen, Skandinaviska Banken och inhyrda affärsföretag, såsom C-A Hansens snabbköp, den första självbetjäningsbutiken i Hörby långt innan ICA, också Olofssons Barnkläder.
Jag fick lov att hjälpa till med demoleringen som gjordes med såna handredskap som slägga, kofot och rullebör (förlåt, skottkärra). Men det var lätt arbete med den gamla byggnaden som hade sköra innerväggar av lera förstärkta med tapeter. De bara rasade under lätta slag med kofoten vilket var en speciell upplevelse för en 9-åring.  Med en större schaktmaskin skulle byggnaden slagits ner på en dag men då tog det flera månader. Själva bygget höll på ett par år, eftersom grundvattenspegeln låg hög och man pumpade torrt en lång tid. Under tiden fördrevs vårt gäng, som nu kallade sig Bygget, i riktning mot planket avskiljande den Peterssonska tomten, det nuvarande Viktorias Hus med Trädgård, vars bevarande beskrivs i en artikel av Kerstin Berlman, som kan Googlas.

Det kan väl tänkas vi gjorde raider över planket för att knycka valnötter som växte där inne, men det där planket var liksom en skiljevägg mellan Råbygatans barn och dem som bodde längs med Storgatan och i Hörbyhus, även om vi möttes senare i småskolan, som totala främlingar.
Text: © Leif Blumenau.

I huset som byggdes av Christian August Olsson har det under årens lopp förekommit många aktiviteter. Här har funnits förutom apotek, uraffär och klockgjuteri smedja (Otto Henriksson) Olle Silverberg och Folke Andersson, Esso bensinstation. I boningshuset har funnits ”Royals matsalar" (ägare en fru Persson) sedermera ”Ebbas matsalar” ägare Ebba Persson. Sedan har det funnits tillfälliga affärer såsom Blommor och antikviteter.

Storgatan längst till vänster Tjuvhålet med föra Tingshuset.

Storgatan med Gamla Torg

Nya garnboden, en känd affär på "den tiden".

Guldsmedsaffär startade här år 1908. 1912 flyttade man till Aug. Häggelins hus vid Gamla Torg. Otto Henriksson startade omkr. 1900 smedja här, som övertogs av Otto Andersson, som i sin tur överlätt smedjan till Folke Andersson. Till sist var där 2 st. ägare till smedjan, den ene hette Ziren. Esso hade på 1950 - 1960 –talet bensinstation här, som då drevs av Hörby Taxi. På 1950-talet fanns Royals matsalar här, dom övertogs sedan av fru Ebba Persson och hette då Ebbas matservering.

Storgatan, del av Konsumfastighet. Inne på gården bodde 100-Hilding. Vulkverkstad och Kämpens bryggeri. På högra sidan: Hörbybasaren ägare Nils Nilsson.

En nu försvunnen attraktion i central Hörby, till höger, ingången till blivande Gullbergs klädesaffär där i skyltfönstret på en julskyltningsöndag man kunde åskåda helt sensationellt med skymd överkropp, bara kvinnoben stoltsera med sömlösa nylonstrumpor. Bryggeriet Kämpen, vid den vita gaveln längre bak, hade monopol på både Pommac och hallon lemonad, som vann mycket beröm. Till vänster ses antagligen en av de äldsta handpumpade bensinmackarna i Hörby. Det gick till så att man, om troligtvis medlem i Konsum, pumpade up bensinen till höjden av glaset, kunde man sen tanka av själva tyngdkraften.  I övrigt tjänade backgården som genväg till Grisatorget förbi lastbilar väntande på nya däck på andra sidan av Hildings lada till verkstad.
© Leif Blumenau.

Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1950.

Vänster: Tornbyggnaden. Höger: 1. A. W. Nilsson missionshandel döttrarna drev Café. 2. Konditori Fenix. 3. Häggelins Hart o Mössaffär. 4. Gavelhuset har ägds av Jöns Andersson.

Carl Hallkvists hus. Speceriaffären ägs nu av Alfred Pramberg frisörsalongen ägs av Axel Andersson frisören som väntar på kunder heter Herman Nylander.

Carl Hallkvists hus. Hallkvist hade Speceri- och diverse samt klädesaffär. En Pramberg har Hattaffär här, Konsum har varit här. Hermina Olsson hade från 1930-talet in på 1950-talet damfrisering i södra delen av huset. Salongen övertogs sedan av fröken Ulla Eklöv. I mittdelen hade en herr Andersson herrfrisörsalong som omkring 1945 övertogs av Olle Svensson. I den norra delen hade Hilding Johansson Vulkfirma.

I huset med gaveln ut mot gatan hade A. V. Sjöberg manufakturaffär. Under första världskriget 1914-1918 var livsmedelskommissionen inrymd i denna fastighet. Bland ransonerna kan nämnas att varje person fick 1 st. sill när det fanns sill att dela ut.

År 1900. Carl Hallkvists hus. Här är en speceriaffär som ägdes av Hallkvist. Bensinen såldes av Sven Eklöv som hade verkstaden inne på gården i. f. d. Garverilokalerna. Bensinen kostade 16 öre litern.

Haggelins Hatt och Mössaffär.

1874 -1895. Backsidan av Storgatan. Markeringen visar där nuvarande Tingsgatan går fram. I huset framför påbörjade bygget bodde 1920 - 1940- talet elektriker Lidholm. I bygget med takstol hade Gunnar Persson cykelverkstad. I korsvirkeshuset från början av 30-talet till slutet av 50-talet Bryggeriet ”Kämpen” ägaren hette August Nilsson.

Esso på Storgatan, som en gång i tiden drevs av Hörby Taxi.

 Taxistationen i Hörby 1938. Den låg då på Storgatan, där Winqvists Järn nu för tiden håller till. Sedermera flyttade Svenssons Järn in i lokalerna. Då, fanns det ett café i huset som ses längst upp. Taxi har sedan hållit till vid Esso bensinstationen och sedan vid Nya Torg. Därefter hade taxi sitt tillhåll på Tingsgatan på gaveln i "bokhandelshuset". Var taxi finns idag (2014) vet väl ingen. Mannen längst fram på bilden är Henning Silverberg.

1890 kom Johanna Herrlin över gården som låg vid Kristianstadsvägen (ovanför där BP macken finns i dag, därefter Stat Oil, som numera också är nerlagd). Johanna Herrlin, som tidigare var både barnmorska och småskollärarinna blev nu enbart jordbrukare, en syssla som kom att ge henne flera utmärkelser. Hon var den först kvinna i Sverige som fick mottaga pris för bäst välskötta jordbruk. Detta var den 15 dec. 1904. Bostadshuset var av korsvirke med inlagd tegel. Fru Herrlin fick även mottaga priser för sin ordentligt vackra trädgård. Huset revs 1981. Fru Herrlin var svärmor till Per Mörck. I huset vid sidan om har det en gång varit Landsfiskalkontor.

Huset till vänster finns kvar idag, Ofta kallad "Wallins hörna" där man sålde braskaminer under en tid. Därefter blev det en Thairestaurang. Men husen till höger är rivna.
Nu ligger det ett flerfamiljshus här och gatan har blivit betydligt bredare. På kortet ser man Tornet utan tak i slutet av backen.
Där Posten finns idag fanns en Esso bensinmack. Tornhuset revs 1963.
Text: © Kjell-Åke Åsfält

Ja, som du säger, Kjell-Åke, hörnhuset måste ha gjorts av bra virke, eftersom det fortfarande står kvar. Men jag tror snarare huset hade tur att stå på rätt sida enligt som ingenjörskontoret tänkte sig, för hela den idylliska högra sidan av Tornabacken inkluderande det fina Tornahuset med historiska anor där nere vid hörnet med Slagtoftavägen, blev ju raserad, som du så väl berättar, för att göra den jämnbred med Storgatan. Anledningen var nog att att förbättra genomkörseln vilket inte kunde vara bra för Hörby som just behövde strypa den. Hörnhuset hade nog sett mycken historia men ett tag var det ett hyreshus, och mina föräldrar bodde ju där ett stycke tid efter sitt giftermål 1936.
Text: © Leif Blumenau.

Skolutflykt

Storgatan i lite moderna tid. Fotograf: okänd, men sökes.

Utsikt från kyrktornet, Gamla Torg o Storgatan. På Torget står ”Ispinna Betty” Betty Svensson.

Vänster: 1. Nya Garnboden, Holmbergs Eftr. Ur och Guld Anna och Iris Hasts hattaffär. 2. Skymtar nybyggda Konsum och Postkontoret. 3. Längst upp Tornet, där Tornbos möbler startade.

Höger: 1. Kjällkvist Ur och Guld. 2. Här har Hilbert Mårtensson haft frisörsalong. 3. Rosenbergska huset. Nuvarande Wilsons Radio. 4. Rydbergska fastigheten. I källaren Speceriaffär, Ebbas matservering. 5. Läsestugan, med missionsbokhandel, in på gården järnhandlare Perssons stallar och kollager. 6. Konditori Fenix. 7. Smed Henriksson. 8. ? 9. Hörnfastigheten Kungsgatan – Kristianstadsvägen. (Storgatan)

Storgatan i lite moderna tid. Fotograf: okänd, men sökes.

Stina berättar:
Assars, gamla 34:an. Här jobbade min syster först, och senare också jag. Mitt allra första jobb innebar att jag tiggde mig till lite städtimmar i serveringen, som senare uppgraderades till burgarservering och första pommeshanterare.

Kvinnan som ägde stället var den mest rabiata psykotiska arbetsgivare jag någonsin haft, och hon fick en att gå hem gråtandes var dag, en slags lek hon lekte med en när man var 16 år.

Det kunde handla om så ”allvarliga” saker som att jag missat att lyfta upp gardinerna i rätt ordning när jag svabbade golvet, som att jag inte staplat om de frösna pommesen i riktigt rätt takt. Jajjamän. 
Det var ändå inte en scorekänsla att se denna episka ludan jämnad med marken, innan ägarinnan tappade förståndet var Assars en riktig samlingspunkt för Hörbyfolket, flipperspel, raggarbilar och milkshake, varm asfalt och musik. Tider.
Text och Foto: © Stina Nyman.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Södra Nygatan

Hittade under Södra Nygatan en bild på Edv. Nilssons Maskinaffär. Den är tyvärr inte daterad. Min far Per Axel hade bilverkstad i den fastigheten, se ovan bild, som är daterade 1924. Lägg också märke till att det som sedermera var Ekstrands affär drevs av en Willy Håkansson. Honom träffade jag då och då när jag var barn. Han hade ett litet sommarhus vid Ringsjön.
Bertil Strandman

Alfred Maurits Thorell, boende på Södra Nygatan i Hörby. Därmed inte sagt att hans affär låg på samma plats. Hämtat från Hörby församlingsbok AIIa:6 sid. 90.
Noterade inte att Edvard Nilsson fanns med några rader längre ner. I och med det känns det mer troligt att de har sina verksamheter på samma adress som de bor, dvs. Södra Nygatan i Hörby.
Ser ut som att handlaren Torell inte blev långvarig i Hörby, nedan konkursakter från Frosta häradsrätt. /Thomas Ekelund.

Uppgifterna lämnade av Christer Mårtensson, Lund

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Hörby teaterförening, spelade bl.a. på Stora hotellet.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Tingsgatan-Prostgatan, Nils Johnsson.

Tingsgatan är här på gång att dras fram till Storgatan. Till vänster finns Gullbergs herrekipering, och delvis bakom syns elektriker Lindholms hus. Till höger är det Karls Svenssons fastighet, som inrymde Marta Svenssons garn- och Trikåaffär, samt Månssons Frukt och Grönt. Denna affär övertogs sedan av Edvin och Thyra Persson.

Foto: © Fred Lundberg. 2013.

Foto: © Fred Lundberg. 2013.

Foto: © Fred Lundberg. 2013.

Foto: © Fred Lundberg. 2013.

Foto: © Fred Lundberg. 2013.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Gamla Scala biografen på Torggatan, nu ett minne blott, men huset finns kvar i någon annan kapacitet. I lobbyn till vänster om ingången satt Fru Olsson, mor till klasskamrat Leif Olsson, i biljettluckan.
Vissa smög sig in vid kombinerade toalett och huvudutgången längre nere på sidan, när det blev mörkt. Walt Disneys kortfilmer visades som tillökning efter reklamen. Kom till alla Tarzan och Robin Hood filmerna. Vid den tiden bjöds på filmer med klarinettspelarna Glen Miller och Benny Goodman, där någon av swingbanden hade Gene Krupa på trummor, säkerligen inspirerande för en viss känd trumslagare i Hörby, och inte att glömma, Bill Haley med the Comets som orsakade en mindre kravall hos ungdomarna 1956 som det säges välte alla träbänkarna.
Foto & Text: © Leif Blumenau.

Torggatan från väster.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Fontänen låg exakt där cykelbanan korsar Tvärgatan och går upp mot Vårdcentralen.

"Velodromen", kanske runt 1962.
Detta är rester från en fontän vid sjukhusparken. Ungdomar samlades där för att både cykla och åka moped, förebilden var William-Arnes motorcirkus.
Fontänen låg exakt där cykelbanan korsar Tvärgatan och går upp mot Vårdcentralen.
 687 varv lär vara rekordet och innehas av Lars Erik 36:an Svensson.  Kanske, en ny William Arne, som var den mest berömde velodromåkaren på motorcykel. Sågs alltid på Kiviksmarknad.

Anmärkning:
I vissa artiklar och media berättas att detta är fontänen på Gamla Torg i Hörby, vilket är fel. Det är som skrivits ovan fontänen låg i sjukhusparken.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Hörby f.d. Ullspinneri.

Hörby f.d. Ullspinneri.

Interiörbild. Oskar Bondesson står längst fram till höger.

Ullspinneriet – Flustret.
Var igång från slutet av 1880-talet fram till 1917 eller 1918. Efter 1918 köpte källarmästaren Oskar Bondesson det till sommarstuga, och hade den fram till år 1936 – 1937. Se fler bilder på Flustret här.

Flustret som sommarstuga.
Flustret tillhörde Grosshandlare Carl Lindkvist, Hörby valskvarn, och som ligger där vid ån än idag. Fastigheten har även används som scoutstuga och idag finns en fiskeklubb där. Det staket å taket, med flaggstång som inramade en terrass finns ej kvar. Likaså har gavelfönstret ersatts med en altandörr. Årtal okänt:

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Vallgatan. Till vänster järnvägsstationen, till höger järnvägshotellet. Den höga skorstenen tillhörde sockerfabriken, längst backskymtar mejeriet.

Gamla tingshuset, som blev blev museum1977.

Tingshus, numera Hörby museum.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Resterna efter branden annandag pingst 1968 i Kilian Kvists fastighet vid Viktoriagatan. Här fanns bl.a. potatisskaleri och under en tid även en mattaffär.
Tidigare fanns här Nya Järnboden, och numera ett hyreshus. I bakgrunden tornet på den gamla brandstationen. Inte jättegammalt, men ändå nästan ett ½ sekel sedan.
Foto: Postum Lennart Persson.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Ystadvägen, gamla kyrkogården med kapellet till vänster och Thorshillsgården t.h. Gravkapellet byggdes 1864 av kalksand på begäran av von Seth på Osbyholm. Kapellet föll i spillror och ombyggdes i tegel. 1874 reparerades den.

Ystadvägen, tidigare Södergatan, sedd från Råbygatan. Fastigheten på vänstra sida på andra sidan ån, är idag Hörby Bryggeri och Vattenfabrik, ägd av Nils Ivan Persson. Huset på höger sida, i väggbanans mitt finns ej kvar längre. Idag är på denna plats parkeringsplats inrättad för Hörby Lågprisaffär, som i forna dagar hette Ekstrands.

Här har lite ankor invaderat vägen.

Ystadvägen, höga huset till vänster är färgare Rindvalls hus

Punschveranda
Till vänster i bilden på ”stolpar” syns källarmästare Bondessons punschveranda. Hit bjöd han sina vänner och prominenta gäster på kaffe och punsch.

Tvättstugan
Huset nedanför och vid vattnet var Hörbys "tvättstuga" dit ortens damer gick för att tvätta. De hade tills nu fått stå under bar himmel i ur och skur när de skulle tvätta. Men på hösten år 1888 byggde man tvättstugan vid ån så att byns damer eller tvätterskor, för finare damer höll sig med sådana, kunde stå inomhus och tvätta. Tvättningen gick till så, att man bar upp vatten i spannar från ån till stora tvättbaljor av trä där man blötlade tvätten. Därefter bar man ned tvätten till en brygga (inne i huset) där man klappade den med stora klappeträd. Därefter sköljde man tvätten direkt i ån. Säkert ett mycket hårt och kallt arbete särskilt under vintern. Det kostade 5 öre att tvätta i tvättstugan, avgiften betalade man inne hos slaktare Svensson i huset intill. Sommartid kunde man hänga tvätten till tork ute på planen mellan tvättstugan och Nygatan. Blåste tvätten ned kunde man gå ned och skölja tvätten via trappan intill fallet som finns kvar än i dag. Huset bakom var ända tills år 1935 byns brandstation, och det fyrkantiga huset med öppna fönster var källarmästare Bondessons punschveranda dit han bjöd sina vänner för en pratstund på tu man hand, samtidigt som man njöt av ett glas god punsch.

Fastigheten till höger om bron ägdes i slutet av 1860-talet av en läkare, som hette Barfoth.
1893 köpte bryggare Ola Andersson fastigheten och startade Bryggeri och vattenfabrik.

Ystadvägen, Bryggare Ludvig Perssons hus. Samma hus som bilden ovan.

Ystadvägen, gamla bron och kyrkan.

Ystadvägen, gamla bron till vänster är 23:an.

Gården nr 23 som låg i hörnet Råbygatan – Södergatan. Södergatan har numera bytt namn till Ystadvägen. Gården lär vara byggd i slutet på 1700-talet. Ägaren då var Pål Tuvesson. Bilden är tagen några år före rivningen 1912. I dag ligger på samma tomt bl. a. Modepunkten.

Knutstorp.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan

Mor-Per Jönssons hus i Hörby.

Hembygdsstugan.

Hembygdsstugan i Hörby.

Pensionärshemmet.

Pensionärshemmet.

Till menyn Hörby tätort

Till menyn gamla bilder

Till toppen av sidan