Detta torp/ruin visas i ett eget fönster. Stäng ner fliken/fönstret och du är tillbaka på menysidan
Startsida Meny Torpruiner Kontakt Länkar Upphovsrätt Uppdateringar

Toppen av sidan

Prästamöllan

Illustration: © Jimmy Juhlin-Alftberg.

   
   

Detalj av karta (version 2020) som visar var Prästamöllan torpruin ligger.
Till skillnad från kartan här nedanför från 2015 så har det tillkommit dricksvatten och grillplats vid sjön. Det finns även ett bord, men kanske inte en rastplats i verklig bemärkelse. På kartan ovan är det utsatt en symbol med dricksvatten, men också en varning om att man dricker på egen risk.
Kartutsnitt från 2020

   
   

Dammen/sjön en liten bit från själva Prästamöllan, se ovan karta. Där finns också nedan "Rickepump".
Foto: © Fred Lundberg 2017-05-18

   
   

"Rickepump". För de som är något äldre så ser man att pumphandtaget till "Rickepumpen" sitter på fel håll. För det mesta så satt handtaget bakom pumpen och man hängde spannen på vattenutkastaren.
På kartan ovan är det utsatt en symbol med dricksvatten, men också en varning om att man dricker på egen risk.
Foto: © Fred Lundberg 2017-05-18

 
   
   

Detalj av karta (version 2015) som visar var Prästamöllan torpruin ligger.
Komplett översiktskarta från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde © hittar du här: Kartutsnitt från 2015

   

Till toppen av sidan

   

Fulltoftafyndet . ”Skatten” vid Prästamöllan som få vet om

År 1896 arbetade drängen Måns Olsson från Fulltoftagården vid ett grustag mellan Kalvhagahus och Prästamöllan.
I en backe hittade han en nergrävd söndrig läderpåse med silver och bronsbeslag till hästmunderingar.
Fynden är troligen från yngre järnåldern ca. 550 - 1050 e. Kr.
Text: © Bodil Pedersen.

Vi är ytterst tacksamma för att vi fått tillgång till detta material, och att vi kunnat föreviga detta med modern fototeknik, som kan förmedla historien på ett enkelt och lätt sätt till våra besökare.

   
   

Tidningsklipp Göteborgs Aftonposten 1896.
Materialet insänt av Staffan Persson, Hörby.

Kan detta vara vägen till skatten? Foto: © Bodil Pedersen.

   
   

Tidningsklipp Vestkusten 27 feb.1913.
Materialet insänt av Staffan Persson, Hörby.

 
   
   

Alla bilder av skatten är nytagna och har upphovsrätt. © Bodil & Roland Pedersen.

Hästbeslag från yngre järnåldern.

   
   

Fulltofta fyndet eller skatten vid
Kalvhagahus - Prästmöllan
föremål 14080

Hela längden 14 cm. Den är nu skadad den är bruten i två delar samt förböjd. Äfven saknas något litet i kanten af den tunna bugtiga skifvan.

Detta fynd anträffades oktober 1896 vid grushantering af gårdsdrängen Måns Olsson på Fulltofta gård. Platsen där sakerna anträffades, kan beskrifvas som en naturlig grusbacke i hvars högsta del sakerna blifvit nedlagda ”i en hög” på ett djup, enligt hittarens uppgift af 1½ aln. 2 km vester ut ligger de bekanta stensättningarna, ett par skepp och några runda stensättningar.
Spår af förmultnadt läder förmärktes men ingenting som liknade ben.

Fyndstället hör till torpet Kalfhagehus och är beläget omkring 200 steg vester om detta torps byggnader, som ligga vid vestra sidan af landsvägen, som löper norrut från Fulltofta, ungefär ½ mil norr om Fulltofta gård.

Midt emot torpet, som hör till Häggenäs by No 2 på andra sidan landsvägen, ligger Prestmöllan. Avståndet härifrån till Ringsjöns östra strand är omkring ¼ mil. Marken är här mycket kuperad med djupa dalar och skog- eller ljungbevuxna kullar. En bäck från hvilken ofvannämnda qvarn hemtar sin drifkraft, har sitt lopp i en djup dal, strax söder om fyndstället, som besöktes af undertecknad i aug. 1897
Sven Söderberg

Källor: Lund Universitets Historiska Museum.
Original dokumentet ser du här under.

 

   
   
   
   
   

Till toppen av sidan

   
   
   
   
   
   
   
   
   
   

   

Till toppen av sidan

   
   
   
   
   
Alla bilder av skatten är nytagna och har upphovsrätt. © Bodil & Roland Pedersen.
   
   
   
   

Till toppen av sidan

   
   
   

Längst bak i mitten av fotot ser vi Ingrid och Frans Jönsson. Längst fram till vänster sitter Hulda, dotter till Alma och Per Lind, senare gift med Hilding Andersson i Ludvigsborg.
Fotot är från 1930.

Läs en berättelse av Bodil Pedersen.
Klicka på miniatyrsidan så får du upp dokumentet i full storlek.

   

TIPS: Du kan förstora och förminska skärmbilden genom att hålla ned Ctrl-tangenten och sedan trycka på + (plus) eller - (minus) på tangentbordet. Återställ skärmbilden till 100% (utgångsläge) genom att trycka Ctrl + 0 (noll).

   
   

Prästmöllans jordkällare, ingrävd i en stengärdsgård, längs med stigen mot möllan. Foto © Bodil Pedersen.

Foto: 2009 ©  Fred Lundberg.

   
   

Försäkring för Prästamöllan 1903.
Klicka på miniatyrerna för att få upp ett stort läsbart dokument. Dokument 2,0 MB.

Försäkring för Prästamöllan 1851.
Klicka på miniatyrerna för att få upp ett stort läsbart dokument. Dokument 1,6 MB.

   
   

Prästamöllan uppfördes under början av 1600-talet och drevs som en kommersiell vattenkvarn under Fulltofta säteri. Anläggningen bestod av själva vattenkvarnen och ett litet boningshus, där mjölnaren med familj bodde. Mjölnaren, eller möllaren, arrenderade kvarnen.

Det fanns många typer av vattenkvarnar och tekniska lösningar, allt beroende på terrängens beskaffenhet. Det gemensamma var att kvarnstenarna, vilka malde säden, drevs med vattenkraft via ett skovelhjul. Drivkraften kunde ökas eller minskas genom att tillförseln av vatten reglerades. Till detta fanns olika system av trä- och stenrännor och stigluckor. I kvarndammen ackumulerades vatten för att skapa ett stabilt och kontinuerligt flöde till skovelhjulet.

Behovet av stora kvarnanläggningar var som störst i slättbygderna där befolkningen var talrikare än i skogstrakterna.

Under 1800-talets andra hälft, då industrialismen formligen exploderade i höjden, började vattenkvarnarnas skovelhjul allt mer att ersättas av ång- eller turbindrift.

Mot slutet av seklet hade stora delar av de lokala kvarnarna konkurrerats ut av de i städerna allt talrikare valskvarnarna, vilkas effektivitet och ekonomiska fördelar de mindre kvarnarna inte kunde mäta sig med.

Den siste arrendatorn på Prästamöllan var Frans Jönsson med familj. Han tillträdde kvarnen 1898 och drev den fram till 1913, då den eldhärjades. Den byggdes aldrig upp på nytt.

   

1883
Inflyttad 1883. Arrendator Per Jönsson född 11/7 1851 i Hörby. Hustru Bengta Jönsdotter född 3/5 1857 i Fulltofta.

Gifta den 16/5 1878. dotter Emma född 30/10 1879. dotter Augusta född 1/7 1882. dotter Selma Christina född 15/3 1888

1833
Mjölnare Anders Tufvesson född 28/1 1833 i Hörby.
Hustru Anna Krook född 22/9 1840, Son Nils född 29/9 1867, Dotter Hilda Augusta född 18/1 1873
   

Till toppen av sidan

   

Lokalundersökning mellan 1913-1920 i Fulltofta genomfördes år 1920. Källa Riksarkivet.
Den praktiska undersökningen genomfördes av Husållningssällskapet. Material från Staffan Persson Hörby.

   
   
   

Foto: 2009 ©  Fred Lundberg.

Då skvalkvarnarna endast täckte ägarens behov, så blev denna typ av kvarn till gagn för hela socknen. Hit kom man för att få sina grödor malda. Ägaren, möllaren, bodde i ena delen av kvarnen, som var boningsdel, resten var själva kvarnen.
Kvarnstenarna drev av ett skovelhjul som satt inne i kvarnen. Man kunde reglera drivkraften genom att minska eller öka tillförseln av vatten.
Behovet av större kvarnar var större i slättbygderna (västra och södra Skåne), där befolkningen var större än i skogstrakterna (norra och centrala Skåne).
Sättet att mala kommersiellt med vattenkraft har nu för tiden upphört.

Prästamöllan år 1773. Den stora vinkelbyggnaden är själva kvarnhuset. Vattenrännan omedelbart söder om anläggningen utgör översvämningsskydd till dammen.
© Kartan visas med tillstånd från Stiftelsen Skånska Landskap.

Foto: 2007 © Fred Lundberg.

Foto: 2007 © Fred Lundberg.

   

Till toppen av sidan

Detta torp/ruin visas i ett eget fönster.
Stäng ner fliken/fönstret och du är tillbaka på menysidan
Till toppen av sidan